Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LENNART VON POST
till över 700 mm. Denna olikhet i regnmängd kan synas ringa.
Men särskilt i ett hänseende äger den ett bestämmande
inflytande på hela naturtypen. Med den större regnigheten följer
nämligen, här liksom annorstädes, en kraftigare försumpning
av terrängen. Därför äro också i gränsbergen snart sagt alla
sänlcor intagna av kärr eller mossar, vilka till större delen
tillkommit genom markförsumpning av gammalt dato.
Slättens torvmarker äro övervägande igenväxta fornsjöar, vilka
visserligen kunna intaga större arealer, men mellan vilka
marken förblivit så gott som helt oförsumpad.
Den rikliga och jämnt fördelade förekomsten av torvmark
i bergstrakterna skärper i hög grad dessas karaktär av
ogästvänlig vildmark. Men den sträcker sina verkningar längre.
Sjöar, tjärnar och åar få ett vatten, som är mörkbrunt av
humusämnen. Sjöarna med klart vatten äro lätt räknade i
skogslandet, och ofta kommer deras avstickande karaktär
till uttryck i sådana namn som Skiren, Skärsjön o. d.
»Svarttjärnen» är bergstrakternas normala sjötyp. Svartån, Närkes
största vattendrag, har sina källor bland bergen. Och med
sitt ännu vid utflödet i Hjälmaren mörka vatten röjer den
sitt ursprung och gör i hela sin längd skäl för sitt namn.
M ånga och stora äro de växlingar, som Närkes
landskapstyp under tidrymdernas lopp genomgått enbart genom
ändringar hos de naturens egna krafter, som från början
utformat den. Men under de senaste årtusendena har en ny faktor
med ständigt stegrad verkningsgrad blandat sig i leken. Det
är människan. Visserligen måste även hon underordna sig
naturens lagar. Men till en viss grad har hon dock förmått att
omskapa det Närke, som tillkommit under dessa lagars styre.
Så snart jordbruket blev en huvudnäring och en fast
bebyggelse begynte uppstå, började urskogen allt mera
söndersprängas av odlad bygd. Denna fas i utvecklingen började
j-edan under stenålderns senare del, och numera är skogen
nästan helt förträngd från slättens lermarker. Det är nu
nästan endast på moränbackarna och rullstensåsarna, som
den står kvar. Huru länge detta jämviktstillstånd mellan
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
