Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LENNART VON POST
S. Suudberg foto.
Ett torp under Aspa bruk på Tiveden. Odlinysrösenas storlek vittnar om. vilken
möda det kostat att bryta bygd på den stenbundna moriinmarken.
de betydande förskjutningar i höjdled, som inträffat mellan
de av dessa åtskilda partierna, samt slutligen den
omständigheten, att slättområdet efter istiden fullständigare och längre
än gränsbergen varit täckt av leravlagrande hav. Till dessa
tre grundfaktorer fogar sig en fjärde, den klimatiska
motsättningen, vilken dock endast är en andrahandsverkan av de
geologiska betingelserna.
Inom gränsbergen bildar »urberget» överallt bergytan, vare
sig denna går i dagen eller täckes av lösa avlagringar.
Urberget uppbygges av en brokig mångfald av bergarter.
Huvudmassan är graniter, granitgnejser, gnejser och leptiter.
Men som underordnade inslag förekomma »grönstenar» (diorit
och diabas), korniga kalkstenar (urkalksten, marmor) och
malmer. De flesta av dessa bergarter äro stelnade smältor,
vid vilkas avsvalnande utkristalliserat kvarts, fältspat- och
glimmerarter, hornblände och andra mineral, mer eller mindre
blandade och sammansvetsade med varandra. I graniterna
hava mineralkornen bibehållit sig sådana de formades då
bergarten stelnade. Graniten är en »massformig» bergart.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
