Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGE OCH SVENSKARNA
des inom smala, parallella bälten, som sträckte sig tvärs
igenom hela landet med 2—20 kilometers mellanrum.
Arbetet är ännu icke fullt slutfört, men efter allt att döma lova
taxeringens resultat att bli gynnsamma och komma
antagligen att visa, att avverkningen för landet i dess helhet icke
är större än återväxten. Och på grundvalen av denna
riks-skogstaxering skall det nu bli oss möjligt att draga upp
konturerna till en riksplan, som medger ett permanent
utnyttjande av våra skogar.
Svensken har alltid haft ett starkt begär efter kunskaper.
Obligatorisk skolgång, gällande för hela landet, infördes redan
så tidigt som år 1842. Våra skolor äro talrika och lärarna
högt kvalificerade. Undervisningen omfattar ett stort antal
ämnen och är så grundlig som tiden tillåter. Men jag
föreställer mig, att en engelsk iakttagare, på samma gång han
kanske beundrar vår metodiskhet, dock skulle vilja veta, vilka
medel man egentligen använder i Sverige för att dana
elevernas karaktärer, en sida av skolans uppgift, som man hos er
i England tillmäter en sådan utomordentlig betydelse, och
detta enligt min mening med all rätt.
Folkets breda lager har naturligtvis endast
folkskolebildning. I känslan av, att den utbildning, som där gives, är
otillräcklig på många platser i livet, ha de själva byggt upp
ett system av frivilliga högre skolor, där de kunna förvärva
de vidgade kunskaper, som de känna sig behöva. Det är i
sanning rörande att se, huru unga arbetare, män och
kvinnor, i så stort antal befinnas villiga till verkliga umbäranden
för att möjliggöra denna sin fortsatta utbildning. Det händer
icke sällan, att de offra alla sina sparpenningar för att efter
dagens hårda arbete kunna deltaga i aftonskolornas kurser
med det enda syftet att skaffa sig högre bildning.
Nykterhetsrörelsen, som vunnit starkt fotfäste just bland
vårt folks breda lager, kan också den räknas som en sida
av den vilja till självuppfostran, som är en så utpräglad
företeelse i Sverige.
Karakteristiskt för så gott som alla svenskar är, att de
önska bereda sina barn en uppfostran, som kan göra det möj ■
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
