Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjerrman, Anna Maria Lowisa - 3. Klingspor, Vilhelm Mauritz - 2. Koch, Richert Vogt von - 4. Krusenstierna, Julius Edvard von - Kuylenstierna, Alexis Edvard Ulrik - 1. Kylberg, Lars Vilhelm - 3. Lagerberg, Carl Sven Axel - 4. Lagerbring, Gustaf Otto Robert - 5. Lagerheim, Carl Herman Theodor Alfred - 2. Lagerlöf, Selma Ottiliana Lovisa - Lagerman, Alexander - Lange, Algot - 2. Langlet, Klara Matilda Ulrika Klementina - Larsson, Liss Olof - 4. Leffler (Läffler), Leopold Fredrik (Fritz) Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kjerrman, Anna Maria Lovisa, född Wahlenberg,
har ytterligare utgifvit: Länge, länge sedan, sagor
1903, En ny dag, berättelse 1904, Den syndiga gamla
människan, skizzer 1905, Två slags folk, roman 1905,
Förbrytare, berättelser 1906.
3. Klingspor, Vilhelm Mauritz, blef 1796
serafimerriddare.
2. Koch, Richert Vogt von.
Sonen Richard Gerhard
Halfred är sedan 1904 stadsfullmäktig i Stockholm
och sedan 1906 gift med Carola Sahl.
4. Krusenstjerna, Julius Edvard von, är
fortfarande ledamot af Andra kammaren, som vid
båda urtima riksdagarna 1905 insatte honom i särskilda
utskottet för behandling af unionens upplösning
vidrörande spörsmål och 1906 i talmanskonferensen. Han
blef 1899 serafimerriddare.
Kuylenstierna, Alexis Edvard Ulrik, som de senare
åren arbetat å Dagens Nyheters utrikesafdelning,
har ytterligare utgifvit: Mitt sista vandringsår,
ströftåg i Persien och Indien, 1904, Det stora kriget
mellan Japan och Ryssland 1904–05.
Gift 1904 med Eva Erika Margareta Sparre.
Kylberg, Lars Vilhelm, ägnade som J. G. Richerts
nära vän och meningsfrände ett nitiskt arbete för
representationsreformen och andra tidens liberala
idéer, för hvilka det af K. ledda Skaraborgs läns
hushållningssällskap tid efter annan opinerade.
3. Lagerberg, Carl Sven Axel, afled i Stockholm
d. 25 mars 1905.
2. Lagerbring, Gustaf Otto Robert, tillhör fortfarande
Första kammaren. Vid 1906 års riksdag tillhörde han
dem, som med vissa modifikationer ville antaga den
Staffska regeringens rösträttsförslag.
5. Lagerheim, Carl Herman Theodor Alfred, fick ej
se sina förhoppningar att grunda skilda konsulatväsen
för de skandinaviska rikena med bibehållen diplomati
realiserade. Redan snart visade sig divergens
mellan honom och statsministern Boström om de härför
erforderliga »lika lydande lagarna» (se II: 11
och Boström E. G.: Supplementet). Då schismen
visade sig omöjlig att öfvervinna, tog L. på
hösten 1904 afsked från utrikesministerposten.
Han blef 1905 generaldirektör och chef
för kommerskollegium samt valdes s. å. till
stadsfullmäktig i Stockholm.
2. Lagerlöf, Selma Ottiliana Lovisa, har ytterligare
utgifvit: Herr Arnes penningar 1904, Kristuslegender
1904 och läseboken för folkskolorna Nils Holgerssons
underbara resa genom Sverige 1906.
Lagerman, Alexander, uppfinnare. Född i Östra
Eneby förs. i Östergötland d. 11 febr. 1836.
Föräldrar: skräddaremästaren Gustaf Fredrik
Lagerman och Johanna Charlotta Uhrfeldt.
L., som redan vid 17 års ålder uppgjort ritningar till en
stilsättningsmaskin, var 1853–56 anställd
som ritare vid Motala verkstad. Han arbetade sedermera mest
för sig själf och utarbetade en fullständig
tändsticksmaskin, som alldeles automatiskt skar stickorna,
svaflade, satsade, torkade och inpackade
dem i kapslar. Maskinen belönades 1864 af
Vetenskapsakad. med Wallmarkska priset och torde
föranledt hans anställande 1870 vid Jönköpings
tändsticksfabrik, där han verkade till sin död
d. 29 nov. 1904. Hans uppgift därstädes blef
att konstruera nya hjälpmaskiner och förbättra
redan befintliga. För den stora fabrikens
tillverkningar uppfann han sålunda epokgörande
specialmaskiner, hvilka ersatte handarbetet och i
ej ringa grad torde bidragit till fabrikens enorma
uppsving. Vi anföra bland dem: trafningsmaskiner,
kapselmaskiner, ytterasksmaskiner, inlådsmaskiner,
paketeringsmaskiner och framför allt den storartade
kompletteringsmaskinen, som i ett sammanhang utför
alla arbeten för säkerhetständstickornas förfärdigande
och inläggande i askar.
Men L. begränsade ej sin
uppfinnaretalang till endast tändsticksindustriens
område. Vid boktryckerijubiléet i Stockholm 1883
förevisade han en sättmaskin, med hvilken både
sättning, radjustering och typafläggning kunde
verkställas, hvilka operationer ej kunnat besörjas
af någon föregående sättmaskin. Sedermera uppfann
han en apparat för sättning vid vanlig stilkast,
typoteter och sålde i England patentet för 25,000
pund sterling. Slutligen uttog L. 1896 i alla länder
patent på en väl fungerande arkiläggningsapparat för
snällpressar, den första i sitt slag användbara.
Gift 1870 med Hildegard Emilie Söderman.
Lange, Algot, afled i Paris 1904.
2. Langlet, Klara Matilda Ulrika Klementina, afled å
Spetebyhall i Södermanland d. 7 aug. 1904.
Larsson, Liss Olof. Nederst å II: 23 står: var 1885,
januaririksdagen 1887, läs: 1885 – januaririksdagen
1887 –.
4. Leffler (Läffler) Leopold Fredrik (Fritz)
Alexander. L. erhöll 1904 afsked med pension. L:s
författarskap sträcker sig öfver många, delvis
rätt skilda områden, såsom fonetik, nordisk
grammatik, runologi, fornsvensk laghistoria, svensk
fornhistoria, medeltida latinsk vers, heraldik,
personalhistoria, genealogi, politik m. m., och
han har äfven offentliggjort åtskilligt i bunden
form. Bland hans viktigaste arbeten må här nämnas:
Några ljudfysiologiska undersökningar rörande
konsonantljuden I 1874, Undersökning om de germanska
isynnerhet nordiska formerna af adjektivet hög 1883;
Bidrag till svensk språkhistoria 1878, Uppsatser om
Rökstenen m. fl. runologiska uppsatser och föredrag,
Hedniska edsformulär i äldre Vestgötalagen 1878,
Om den fornsvenska hednalagen 1879, Om 1607 års
upplaga af Upplandslagen 1880, Om de östskandinaviska
folknamnen hos Jordanes 1894, Om Sveriges integritet
1895, Några svenska »talande vapen» 1903–04,
Bidrag till vår medeltida personhistoria 1904–05,
Den gottländska Taksteinersägnen 1903–05, Versus
memoriales latini ad historiam svecanam pertinentes
1905. Bland skrifter i bunden form må nämnas:
<i>Två kväden i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
