Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zenius, Olof - Zetterberg, Johan August - Zetterholm, Carl Johan Ludvig - Zetterstedt, Johan Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i den kommitté, som på riksens ständers begäran
tillsatts för revision af civil- och kriminallagarna.
Med Richert och Staaff täflar ock Z. om äran
af denna kommittés arbete, som drog ut öfver
20 år och i så hög grad blifvit banbrytande för
modern svensk lagstiftning. För att rusta sig
till detta värf företog han tvenne utrikes resor,
under hvilka han inledde bekantskap med
utlandets förnämsta rättslärda. Uppsala juridiska
fakultet visade honom 1818 sin gärd af
aktning genom att kalla honom till juris
hedersdoktor och riksens ständer sin genom val till
justitieombudsmannens ersättare 1814–23 och
till tryckfrihetskommitterad 1812–23. Vid sidan
häraf beklädde han äfven andra offentliga
uppdrag men afböjde anbud att inträda i Högsta
domstolen för att odeladt ägna sig åt lagverket,
nöjande sig med den post af kommerseråd,
hvartill han utnämnts 1813. Död i Stockholm d. 12
jan. 1836.
Zetterberg, Johan August,
riksdagsman. Född
i Stockholm d. 24 okt. 1810.
Föräldrar: lärftkramhandlaren
Lars Enblom, som afled en dag
före sonens födelse, och Maria
Margareta Lindström,
sedermera, 1816, omgift med
kofferdikaptenen och godsägaren Berndt
Zetterberg, hvars namn
styfsonen af tacksamhet för öm omvårdnad antog.
Student i Uppsala 1825, lämnade Z. 1829
universitetet för att ägna sig åt landtbruk och
öfvertog snart egendomen Ekholmsnäs å Lidingön
invid Stockholm. Lifligt intresserad af allmänna
angelägenheter, valdes han vid 1840–41 års
riksdag till representant i bondeståndet, där han
äfven hade plats 1844–45 och 1850–51. Hans
tendenser stodo i full samklang med ståndets
liberala flertals, hvars åsikter af honom
talangfullt och frimodigt häfdades i debatterna. Men
hvad som än mera kanske gaf honom betydelse,
var hans egenskap af spirituell och angenäm
sällskapsman, som i sitt gästfria hem samlade
hufvudstadens frisinnade och litterära kretsar. Vid
alla sina tre riksdagar ledamot af lagutskottet,
blef han 1840 suppleant och 1845 ordinarie
fullmäktig i Riksgäldskontoret, där han verkade
till 1856. Vid sin sista riksdag var han ståndets
vice talman och tillhörde den minoritet bland de
liberala, hvilka understödde det hvilande
representationsförslaget. Alltjämt vaket intresserad
för dagens händelser, ägnade han sig sedermera
hufvudsakligen åt angelägenheterna i den
kommun, som hvars allt i allom den hjärtegode
mannen erhöll det expressiva namnet
»Lidingö-kungen». Han afled å Hersby å Lidingön, där han
i många år varit bosatt, d. 4 april 1878.
Gift 1832 med Maria Kristina Lindbom,
af hvilken i hufvudstadens tidningar för mars 1889 finnes en
intagande minnesteckning.
Zetterholm, Carl Johan Ludvig,
skådespelare. Född i
Linköping d. 14 febr. 1818.
Till en början ägnande sig åt
studier, hvarunder han slutligen bevistade
Stockholms gymnasium, kände Z. sin håg alltmera
dragen åt scenen. Han tog ock 1839 anställning
vid Torsslowska sällskapet och kom 1842 till den
af kapten Lindeberg grundade Mindre teatern
(nuvarande Dramatiska). Han rönte här afgjord
framgång vid utförandet af åtskilliga komiska
roller, såsom kyparen Knäcksells i Blanches
»Positivhataren,» skomakargesällens i Nestroys
»Lumpacivagabundus» (»Andersson, Pettersson
och Lundström») m. fl. Anställd 1854 vid
Wesselius’ skådespelartrupp, öfvertog han efter
W:s död ledningen af nämnda sällskap,
sedan han gift sig med dennes änka. Under en
följd af år – 1857–73 – innehade han efter
Wesselius den nybyggda Södra teatern. Under
sommarna 1867–72 spelade han därjämte med
sitt förträffligt sammansatta sällskap å
Djurgårdsteatern. Hösten 1871 öfvertog han tillika med
L. Josephson och E. Wallmark
Ladugårdslandsteatern. Följden af det betydligt ökade arbete,
som pålades sällskapets medlemmar genom
tillkomsten af denna nya för deras prestationer
afsedda scen, blef emellertid en öfveransträngning,
som i sin ordning vållade, att åtskilliga af de
bästa krafterna afgingo. Då sålunda sällskapet
gick tillbaka i konstnärligt hänseende,
förminskades dess gunst hos publiken, hvarigenom åter
följden blef en försämring af företagets ekonomi.
Den 2 maj 1873 afled Z., fallen för egen hand
med ett pistolskott. Han hade härtill drifvits af
grämelse öfver en ekonomisk förlägenhet, som
satte honom ur stånd att till fullo utbetala
sujetternas månadsaflöning – något, som aldrig
tillförene händt honom. – Z. var en
skådespelare, hvilken såsom god kuplettsångare och
lyckad framställare af karaktärstyper ur folklifvet
hade att glädja sig åt stort och välförtjänt
bifall. Bland de många roller, han å Södra
teatern utförde, torde särskildt förtjäna nämnas
brukspatron Olifant i Jolins »Löjen och tårar»
– »ett mästerstycke af godmodig humor och
rättframhet».
Zetterstedt, Johan Vilhelm,
universitetslärare, naturforskare.
Född i Mjölby i Östergötland d. 20 maj
1785. Föräldrar: kommissionslandtmätaren
Erik Petrus Zetterstedt och Hedvig Treutiger.
Student i Lund 1805, fann
Z. där i Anders Johan Retzius
en icke blott framstående lärare
utan ock en faderlig gynnare och vän, hvilken,
sedan Z. 1808 erhållit lagerkransen, två år
senare kallade honom till docent i botanik.
1 dec. samma år undergick Z. juridisk
examen »utan» – såsom han själf yttrar – »att
afse något bestämdt ändamål därmed». – 1812
utnämndes han till botanices demonstrator och
adjunkt i naturalhistorien, utan att i sistnämnda
anställning åtnjuta någon lön. Upprepade gånger
förestod han under de följande åren såväl
professuren i naturalhistoria som i botanik och
praktisk ekonomi. Härunder kom han att alltmer
göra insekterna till föremål för sin vetenskapliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
