Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Ribbing, Fredrik - 12. Ribbing, Adolf Ludvig - 1. Ribe, Evald - 2. Ribe, Evald - 3. Ribe, Carl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Horns dotterdotter och omgift med frih. Gustaf
Maclean (se II: 114).
12. Ribbing, Adolf Ludvig, delaktig i Gustaf
III:s mord. Född i Stockholm
d. 10 jan. 1765; den föregåendes
son.
Han valde tidigt den militära
banan, ingick såsom fänrik
vid gardet, där han befordrades
till kapten men tog 1789 afsked,
då han vid tillsättningen af en
kompani-chefsbefattning såg sig
förbigången af en yngre kamrat. Hans från fadern
ärfda animositet mot Gustaf III erhöll härigenom
ytterligare näring och bragtes till höjdpunkten,
då han ansåg sig genom konungens åtgöranden
gått miste om ett fördelaktigt giftermål.
Starkt påverkad af tidens frihetsidéer, intog
han ock trots sin ungdom en framskjuten
plats i riddarhusoppositionens led vid riksdagarna
i Stockholm 1789 och Gäfle 1792. Händelserna
vid den sistnämnda framfödde hos honom en
fast öfvertygelse, att endast Gustaf III:s undanröjande
kunde åvägabringa ett bättre sakernas
tillstånd. Efter långa föregående rådplägningar
öfverenskom R. d. 15 mars 1792 med Klas Fredrik
Horn (se I: 516) och J. J. Anckarström, att
mordet följande dags afton skulle äga rum å
operamaskeraden, hvilket ock verkställdes af den
sistnämnde. Redan d. 18 mars blef R. häktad
och 10 maj dömdes han för delaktighet i mordet
till döden, men 15 aug. s. å. lindrades straffet
till adelskapets förlust och ständig landsflykt.
Efter afresan från Sverige i aug. 1792 vistades
R. först i Paris, därefter i Schweiz och på Själland
1794–95 samt från 1796 åter i Paris. Understödd
af förmögna anförvanter, förde han här
ett sorglöst och bekymmerfritt lif samt gifte sig
1799 med en fröken d’Aubigné. 1809–10 vistades
han med regeringens tillåtelse hos modern
i Bohuslän. Från 1815 var han bosatt i Brüssel
som medarbetare i Le Vrai Liberal, men blef
1820 på Fredrik Wilhelm III:s af Preussen begäran
utvisad, på grund af en skarp artikel. Han
var sedermera medarbetare i den utprägladt liberala
tidningen Le Courrier Français i Paris,
där han afled d. 1 april 1843.
1. Ribe, Evald, läkare, kirurg. Född i Stockholm
d. 9 nov. 1667, äldste sonen af den från Mecklenburg
inflyttade, 1696 aflidne direktören vid den
kirurgiska societeten Mattias Bernhard Ribe
och Margareta Rosinia Salvius.
Väl underbyggd i ungdomen, bland annat äfven i kirurgien,
blef R. satt i tillfälle att genom utrikes resor
ännu mer öka sina kunskaper, hvarför han sedermera
utöfvade sin konst såsom kirurg på ett vida
vetenskapligare sätt än mängden af hans föregångare.
1696 ingick han som ledamot i barberareämbetet
samt erhöll sedermera Carl XII:s
fullmakt att vara kunglig hofkirurg, den förste som
innehade denna syssla på stat. Förordnad 1715
till ordförande och öfverdirektör i barberareämbetet,
utverkade han för ämbetet ett nytt reglemente,
då detsamma officiellt erhöll namn af Kirurgiska
societeten, samt öppnade för yngre kirurger ett
vidsträcktare fält till både vetenskaplig och praktisk
öfning, hvarigenom societeten erhöll ett förökadt
anseende, och kirurgiens yrke fick ett alldeles
förändradt skick. 1741 begärde och erhöll
han afsked både från sin plats såsom hofkirurg och
sin befattning såsom öfverdirektör samt afled i hög
ålder, i Stockholm, den 2 mars 1753, allmänt
saknad för sina grundliga kunskaper, sin vidsträckta
erfarenhet och sitt vänsälla väsen.
Gift 1: 1697 med Märta Dorotea Schulzen, 2:
med Augusta Elisabet Grill och 3: Kristina
Johanna Schwartz.
2. Ribe, Evald, kirurg. Född i Stockholm
d. 25 juli 1701, den föregåendes
son i andra giftet.
Under faderns ledning förvärfvade R.
redan i ungdomen den kirurgiska
färdighet, att han kort efter sin
ankomst till Uppsala 1721 verkställde
en lycklig starroperation.
Med ett understöd ur konungens
egen handkassa företog han året därefter en utrikes
resa, uppehöll sig tvenne år i Leyden och afhörde
där Boerhaves, Gravesands, Albinis m. fl:s
föreläsningar. Om hösten 1724 fortsatte han sin
resa till Paris och vidare till Rheims, där han
1725 erhöll medicine doktorsdiplomet. Genast
efter sin hemkomst 1726 utnämnd till konungens
hofmedikus, blef han fem år därefter lifmedikus
samt 1740 k. arkiater och ordförande i Collegium
medicum. 1746 upphöjdes han i adligt
stånd, på hvilken värdighet likväl först hans
barn gjorde anspråk genom att taga introduktion
på riddarhuset, då de förändrade sitt ofrälse
namn till Ribben. (Namnet Riben hade däremot
hans farbroder, lifmedikus Mattias R. antagit,
då han 1713 adlades). Led. af Vet.-akad. 1739.
Död i Stockholm d. 8 okt. 1752.
Hos K. Fredrik I stod R. i mycken ynnest och vårdade
konungen under hans sista sjukdom. Han omtalas
för öfrigt såsom en vördnadsvärd man,
grundligt lärd samt välvillig, skicklig, men mycket
varsam, läkare.
Gift 1: 1730 med Johanna
Höwet, 2: med Anna Elisabet Silfverhielm.
3. Ribe, Carl Fredrik, läkare. Född i Stockholm
d. 29 maj 1708: den föregåendes bror.
Med goda elementarstudier och icke obetydlig
kirurgisk färdighet anträdde R. 1729
den utrikes resa, hvilken under det förfall,
hvari den medicinska undervisningen då befann
sig i Sverige, var ett nödvändigt villkor
för uppnåendet af någon större läkareskicklighet.
Under denna studiefärd vinnlade han
sig hufvudsakligen om behandlingen af ögonsjukdomarna,
studerade dessas olika natur under
S:t Yves i Paris samt operationsmetoderna vid
hospitalet Inseln i Bern under Helmlin. Efter
sex års vistelse i främmande länder återkom
R. 1735 till Sverige och utnämndes genast till
regementsfältskär vid Lifregementet. Förordnad
1741 till faderns efterträdare såsom K. lifkirurg,
inkallades han 1745 till ledamot af Vet.-akad.
och erhöll 1750 titel af assessor.
Död i Stockholm d. 20 sept. 1764.
Han var på sin tid
Sveriges främsta ögonläkare och hade isynnerhet
rykte om sig att vara en starroperatör af första
ordningen.
Gift 1: 1735 med Anna Vendela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
