Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persson, Matts - Persson, Nils - Persson, Per - Peterson, Johan Ludvig - Petersson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Persson, Matts, riksdagsman. Född d. 23 juni
1754 i Utsund i Folkärna socken
i Kopparbergs län.
Riksdagsman i bondeståndet 1786 och
1800, erhöll P. sistnämnda år
plats i riksgäldskontorets styrelse.
1809 var han en af ståndets mest
aktade och inflytelserika ledamöter,
hvilket bl. a. framgår af
hans inval i konstitutions- och hemliga utskotten.
Han afled emellertid redan under riksdagens lopp
d. 20 dec. 1809 efter en kort sjukdom och erhöll
en ovanligt ståtlig begrafning. Af sin ståndsbroder,
And. Danielsson, tecknades P. vid en
minnesfest som »den, som aldrig lät förleda sig
af smicker eller skaka sig af hot, aldrig sökte
fördelar på det allmännas bekostnad, aldrig sade
annat än hvad han tänkte och aldrig hyste en tanke,
den han ej lugnt pröfvade, innan den yttrades.»
Persson, Nils (i Ringstorp), riksdagsman, talman
i bondeståndet. Född d. 3 jan.
1798 i Hornaryds församling af
Kronobergs län. Föräldrar: riksdags-mannen
Per Jansson i Hornaryd
och Kerstin Jansdotter,
syster till professor P. Sjöbring i
Uppsala.
Af modern, en kvinna
med ovanlig bildning för sitt
stånd, inhämtade P. sin kristendomskunskap,
färdighet i innanläsning samt skicklighet i att
skrifva och räkna. I sitt gifte med en bonddotter
från Sjösås församling af Uppvidinge härad,
Lisa Jonsdotter, erhöll han 1818 ett frälsehemman
Ringstorp, som han sedan bebodde med
undantag af tiden 1825–31, då han innehade
förvaltningen dels af ett järnbruk i grannskapet,
dels af en egendom i Skåne. Först af sina
grannar och sockenbor anlitad i deras enskilda
angelägenheter, inkom han efter hand i allmänna
värf och blef snart en själfskrifven ledamot i
alla kommittéer och nämnder, som rörde häradet
och länet. Vid 1844 års riksdag var Nils P.
första gången riksdagsman. Den därpå följande
motarbetade han själf sitt återval, men utsågs
vid 1850 års riksdag icke blott af sin valkrets
till ombud, utan jämväl af konungen till talman
i bondeståndet. Han bevistade sedermera riksdagen
1853, hvarunder han intog ett framstående
rum i bondeståndets debatter och bl. a. yrkade,
att brännvinsfloden skulle hämmas, icke
blott genom husbehofsbränningens undertryckande,
utan genom att hindra den stora brännvinsindustriens
utveckling, samt 1859, då han åter var
talman. Med ljust förstånd, hvilket han själf
odlat genom själfstudium, särdeles inom området
af svensk civil och administrativ rätt samt
kommunalväsen, skötte han sitt ordförandeskap
redigt och väl både i bondeståndet och inom
landstinget, där han förde ordet både såsom ordinarie
1864 och vice 1865–68. En art af hans
offentliga verksamhet, som förtjänar erkännas, var
den af ett slags fredsdomare för sin ort, hvarest
han länge genom sitt inflytande lyckades förlika
tvistande parter och förekomma en mängd onödiga
rättegångar.
Död å Ringstorp d. 8 aug. 1871.
Persson, Per, språkforskare. Född i Vingåkers
förs. i Södermanland d. 31
dec. 1857. Föräldrar: hemmansägaren
Per Persson och Brita
Elisabet Persdotter.
Redan 1874 aflade P. mogenhetsexamen
vid Örebro läroverk och blef
1875 student i Uppsala, där han
1878 aflade fil. kandidat- och
1883 fil. licentiatexamen samt 1886 promoverades
till fil. doktor. S. å. förordnades han
till docent i klassiska språk, sedan han i sin
gradualafhandling Studia etymologica behandlat
några af den jämförande språkvetenskapens
mest svårlösta uppgifter. Efter att under
årens lopp bestridt åtskilliga förordnanden vid
universitetet utnämndes han 1895 till professor i
latinska språket och litteraturen. Genom sitt
1891 utgifna och af kritiken varmt vitsordade
stora arbete Studien zur Lehre von der Wurzelerweiterung
und Wurzelvariation (i Upps.
univ. årsskrift) har P. skapat sig ett namn inom
den indoeuropeiska språkforskningen. Under den
efterföljande tiden har P. i af honom utgifna
uppsatser hufvudsakligen ägnat sig åt den klassiska
filologien.
Gift 1887 med Selma Amalia Charlotta Lund.
Peterson, Johan Ludvig, arkitekt. Född i
Frinnaryd, Jönköpings län, d. 30
juni 1853. Föräldrar: jordbrukaren
Johan Petersson och
Anna Margareta Hydbom.
P. studerade vid slöjdskolan i
Stockholm 1871–72 och vid
konstakademien 1873–80, där
han erhöll k. medalj, samt gjorde
1881-83 med statsstipendium en utrikes resa
i olika land. 1880–1905 arkitekt i öfverintendentsämbetet,
och 1884–86 bitr. lärare
i husbyggnadskonst vid Tekniska högskolan.
Led. af konstakademien. P., som utöfvat stor
verksamhet som privatarkitekt, har bl. a. utfördt
Sveasalen i Stockholm, i morisk stil, 1886–88,
nedbrunnen, samt den nya Sveasalen,
Höganäsmagasinet vid Norra Blasieholmshamnen,
1888-89, i olikfärgadt tegel, husen n:r
2 och 4 Birger Jarlsgatan, 1892–94, det i
spansk renässans utförda synnerligen smakfulla
konstnärshuset vid Smålandsgatan, 1897–98,
Vasateatern, 1891, jämte arkitekt T. Stenberg,
Passage Birger Jarl med tillhörande två hus,
Lommaryds kyrka, 1890–92, kyrkan vid Guldsmedshyttan,
1893–95, Tekniska elementarskolan
i Örebro, 1897–98, m. m.
Gift 1884 med Anna Carolina Olivia Möller.
Petersson, Nils (i Runtorp), riksdagsman.
Född i Torsås förs. af Kalmar
län d. 26 april 1828.
P., som redan 1849 öfvertagit eget
hemman, kallades 1859 att representera
Södra Möre domsaga
i bondeståndet, hvilket uppdrag
förnyades för de båda följande
ståndsriksdagarna. 1873–96 företrädde
han samma valkrets i Andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
