Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Mörner, Carl Gustaf Hjalmar - 11. Mörner, Axel Otto - 12. Mörner, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Tyskland, där han blef anställd vid general
Skjöldebrands stab och bevistade striderna vid
Grossbeeren, Dennewitz, Leipzig samt Bornhöft. Han
utnämndes sedermera till löjtnant 1820 och erhöll
tre år derefter ryttmästares namn, heder och
värdighet, med hvilken fullmakt hans militära
befordringar slutades. 1816 hade han företagit en
konstresa till Italien, hvarifrån han 1828 återkom
till fäderneslandet. 1830 lämnade han detta ånyo,
besökte Danmark, England och Frankrike, där han
efter ett långsamt aftynande, föranledt af ett
organiskt hjärtfel, afled i Paris den 15 sept. 1837
och blef begrafven på kyrkogården Père La Ghaise.
Redan i hans barnlekar med ritstiftet röjde sig en
tydlig konstnärsande, och de teckningar, i hvilka
han såsom kadett återgaf Karlbergslifvets skämtsamma
tilldragelser och upptåg, väckte allmän uppmärksamhet
för den säkra blick, hvarmed tecknaren uppfattat
det karakteristiska, och den förvånande lätthet
med hvilken han utkastade sina skizzer. I Rom,
konstens hufvudstad, ådrog sig denna snillrika lek
med penna och pensel stort uppseende. Här utgaf han
1820 först sin Il Carnevale di Roma, ett arbete af
honom själf, etsadt på tjugu folio planscher, och som
efterföljdes af Neapolitanska folkscener. Sistnämnda
litografierade planschverk, som utgafs 1828,
tilldrog sig stor och välförtjänt uppmärksamhet
och har sedan för andra konstnärer varit en mycket
begagnad källa. Ankommen till Paris, stadgade han
äfven där sitt konstnärsrykte medelst i stentryck
utförda bilder ur folklifvet, som vunno allmänt
bifall. Af denna konstart, hvilken företrädesvis
underhölls genom M:s ovanliga lätthet för komposition
och teckning, lämnade han äfven talrika prof under
sin vistelse i Stockholm och London, bland hvilka
senare en samling, kallad Kontrasterna 1831 är
den utmärktaste. I Stockholm utgaf M. Reseminnen
från Frankrike, Tyskland och Italien 1829 samt
Stockholmska scener 1830, de sistnämnda synnerligen
humoristiska och karaktärsfulla. Ehuru han redan under
sin vistelse i Italien utfört flera oljefärgstaflor,
för det mesta genre- och folkbilder, var det först på
sista tiden, han lade sig på att utbilda sin angenäma
dilettantfärdighet till en verklig målarkonst. Hans
bataljbilder: Carl X Gustaf i handgemäng med polska
kossacker i Prag, Kalabaliken i Bender, Carl IX och
Henrik Vrede m. fl. samt i synnerhet hans genrebilder
äro icke illa i anläggningen. »En spirituell
dilettant, det är hvad M. visar sig vara».
Ogift.
11. Mörner, Axel Otto, militär, statsråd. Född
d. 8 juli 1774; den föreg. farbror och broder
till M. 9.
Sedan M. från sitt tredje år stått
inskrifven såsom volontär vid Sprengtportens
regemente samt i tur och ordning öfverflyttats i
rullorna från den ena underofficersgraden till den
andra, utnämndes han 1794 till löjtnant och anställdes
s. å. såsom kavaljer hos hertig Carl af Södermanland.
Följande året befordrad till kapten vid Lifregementets
lätta värfvade infanteribataljon,
utnämndes han till kaptenlöjtnant vid hertig
Carls lifdrabantkår 1803 och blef chef för
Lifregementsbrigadens infanteribataljon 1808. Efter
statshvälfningen och Carl XIII:s uppstigande
på tronen 1809 gingo den forne kavaljerens
befordringar hastigare. S. å. förordnad till
kaptenlöjtnant vid konungens Lifdrabantkår,
blef han 1810 adjutant hos konungen, 1812 öfverste
för Smålands husarregemente, 1818 generalmajor och
konungens förste adjutant, 1821 t. f. chef för 2:dra
kavalleribrigaden, 1829 t. f. kavalleriinspektör,
1837 generallöjtnant samt 1840 statsråd och chef
för landförsvarsdepartementet. 1843 utträdde
han ur konungens rådkammare men bibehöll sina
militära värdigheter till sin död i Eksjö d. 20
okt. 1852. Ehuru hans minne egentligen lefver i hans
skicklighet och oväld som ämbetsman, må ej för desamma
glömmas hans talang i gravyr och landskapsmålning,
hvilken 1835 beredde honom en hedersledamotsplats
i Fria konsternas akademi.
M. var sedan 1801 gift med Ebba Vilhelmina Modée.
12. Mörner, Adolf, ämbetsman. Född på Grönlund i
Östergötland den 1 januari 1705; son af M. 5 i hans
första gifte.
Efter slutade akademiska studier
i Uppsala ingick M. 1721 såsom auskultant i Göta
hofrätt, där fadern då var president. Sedan han
1724–26 gjort en resa till Tyskland och Frankrike,
lät han 1727 inskrifva sig som auskultant i
kammarkollegium och Svea hofrätt, utnämndes 1732
till krigskommissarie och blef 1737 krigsråd. I
denna egenskap deltog han på krigskollegii vägnar i
den kommission, som 1745 nedsattes till statsverkets
reglerande, var ledamot af den hemliga kommission,
som i händelse af ett fredsbrott med Ryssland
hade att besörja arméns och flottans utredning,
äfvensom i den s. k. förkortningskommissionen,
som hade att föreslå och utarbeta en lättare metod
för räkenskapernas förande m. m. Den drift och
det outtröttliga nit, hvarmed han deltog i dessa
och andra kommittéarbeten, undgick icke regeringens
uppmärksamhet. Han befordrades 1750 till landshöfding,
först i Stockholms län och sedan efter hvartannat i
Älfsborgs 1751, i Nerike och Värmland 1756 och sist
i Stora Kopparbergs län 1766. Här hade han likväl
knappt tillträdt befattningen, förrän han afled
d. 31 aug. 1766.
Utmärkt skicklig ämbetsman,
var han som höfding högt älskad och uppburen i
de län, som voro anförtrodda åt hans omsorger. I
riksdagsförhandlingarna deltog han med lif och
intresse och insattes vid riksmötena, dels som,
ledamot, dels som ordförande i flera utskott,
deputationer och expeditioner. Sina lediga stunder
ägnade han åt studier och forskningar, särdeles i
historia och kameralvetenskapen samt efterlämnade
i handskrift flera arbeten, såsom: <i>Historisk
berättelse om Mörnerska släktens första härkomst
och fortplantning i Sverige, Kort underrättelse om
svenska jordagodsen, Fullständig beskrifning öfver
hela indelningsverket etc., Fullständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
