Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundegård, Axel - Lundell, Jakob - Lundell, Johan August - Lundequist, Gerda Carola Cecilia - Lundequist, Nils Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan i Stockholm den litterära veckotidningen
Vilden. 1897–98 företog L. med understöd af Svenska
akademien en studieresa till Italien. 1900–1901
vistades L. i Ungern.
L. är en författare, hvars
litterära bana gått fram i olika riktningar. Det
ligger därför något obestämdt öfver L:s
författareskap, hvilket likväl icke hindrar, att
åtskilliga af hans arbeten, t. ex. »Struensee»,
äro gifna med karaktär och i en glansfull
framställning. L:s styrka ligger i den ytterst väl
utarbetade och lätt löpande stilen. »Elsa Finne»,
hvilket arbete skildrar fru Benedictssons – Ernst
Ahlgren – lif, väckte ett mer än vanligt uppseende,
hufvudsakligen på grund af att bokens senare del
tyckes ha tillkommit direkt efter dagboksanteckningar,
som den olyckliga kvinnan lämnat efter sig, och hvilka
lämna en djup inblick i hennes sorgliga öde. Dessa
anteckningar har L. icke låtit undergått någon
större omarbetning, utan helt enkelt ordnat i följd,
ett handlingssätt, hvars finkänslighet blef föremål
för mycken debatt.
Gift 1894 med Jeanie Caroline
Huglina Mac Dowal.
Lundell, Jakob, universitetslärare, förf. i
statsekonomi. Född d. 5 okt. 1813 i Jönköping,
där fadern var slaktare.
L. inskrefs vid sjutton
års ålder vid universitetet i Uppsala och erhöll
efter idkade humanistiska studier lagerkransen
vid promotionen 1836.
Under de år, han sedan
kvarstannade i Uppsala, ägnade han sig åt studiet af
rättsvetenskaperna och aflade 1840 juris utriusque
kand.-examen. Sedan han s. å. ingått i Svea hofrätt,
erhöll han där åtskilliga juridiska förordnanden,
men fästes redan 1841 vid Lunds universitet
såsom docent i ekonomisk och kamerallagfarenhet
samt befordrades i aug. 1842 till adjunkt i
nämnda läroämnen.
Efter det L. alltifrån sin
docentutnämning föreläst i administrativ rätt och
nationalekonomi, befordrades han vid omändringen
och tillökningen af de juridiska lärostolarna
1844 till professor i sistnämnda vetenskaper och
innehade ämbetet till sin död d. 25 dec. 1852.
Omsorgsfull och nitisk som undervisare och examinator,
utvecklade han mindre verksamhet såsom vetenskaplig
författare. L. har bl. a. skrifvit: Om åkerlagar 1841,
Om svenska allmogens dagsverksskyldighet 1842, samt
Om handtverksskrån och näringsfrihet 1844.
Gift 1848 med Emelie Vilhelmine Katarine Krieger.
Lundell, Johan August, språkforskare. Född i Kläckeberga
socken af Kalmar län d. 25 juli 1851. Föräldrar:
hemmansägaren Anders Andersson och Carolina
Olsdotter.
Student i Uppsala 1871 och filosofie
kandidat 1876, började L. snart med intresse ägna
sig åt studiet af de svenska landsmålen
och uppgjorde med Sundevalls »Phonetiska bokstäfver»
som utgångspunkt det s. k. landsmålsalfabetet, som
1879 publicerades i Det svenska landsmålsalfabetet
och vann välförtjänt anseende i den vetenskapliga
världen. 1878 grundade L. den ännu af honom redigerade
tidskriften: »Nyare bidrag till kännedom om de svenska
landsmålen och svenskt folklif» och utgaf under de
följande åren: Öfversikt af de senaste
årtiondenas verksamhet för kännedom om folkmål och
folklif i Sverige och andra länder 1880; Om de svenska
folkmålens frändskaper och etnologiska betydelse 1880;
Om dialektstudier 1881, m. m. Dessa skrifter banade
ock L., ehuru ograduerad, 1882 väg till docentur i
fonetik vid Uppsala universitetet. Sedan 1884 års
riksdag beviljat ett årligt anslag af 2,500 kr. till
upprätthållande af undervisning i slaviska språk
vid Uppsala universitet, förordnades L. att tre
timmar i veckan föreläsa i samma ämne. Hösten 1885
gaf L. genom föreläsningar i Uppsala och Stockholm
upphof till den långvariga striden om ett mera
ljudenligt stafningssätt, den s. k. nystavningen,
och var under de följande åren på mångfaldigt sätt
verksam i »nystavarnes» leder, bl. a. genom den
1893 utgifna Svensk ordlista med reformstavning och
uttalsbeteckning. 1891 utnämndes han till förste
innehafvare af e. o. professuren i slaviska språk
vid Uppsala universitet och blef 1893 filosofie
hedersdoktor.
Lifligt intresserad af tidens reformsträfvanden,
grundade han 1892 jämte A. Noreen reformläroverket
Uppsala enskilda läroverk, som hvars rektor
han i flera år fungerade, organiserade
1893 jämte H. Hjärne och A. Noreen de sedermera
periodiskt återkommande sommarkurserna och utgaf
1892–94, jämte andra, skriftserien Svenska
spörsmål. 1900–01 sökte han genom Svensk vitterhet
1850–1900 sprida kännedom om sådan i vida kretsar,
men företaget måste nedläggas.
Gift 1882 med Marie-Louise Jönsson.
Lundequist, Gerda Carola Cecilia,
skådespelerska. Född i Stockholm d. 4
febr. 1871.
Elev vid konservatoriet i Stockholm
1886–89 och vid Dramatiska teatern 1889–91,
var L. därefter engagerad vid Stora teatern
i Göteborg och hos Selander 1891–96 samt sedan
1896 hos Ranft. Bland hennes roller märkas: Regina
von Emmeritz, hufvudpartiet i »Tanquerays andra
hustru», Magda i »Hemmet», fru Birkner i »Kärlek»,
Rose i »Pater noster», Kristina i »Mäster Olof»,
Renata i »Förrådd», Tora Parsberg, Monna Vanna, Irene
i »När vi döda vakna», Gertrud i »En lyckoriddare»,
Hjördis i »Härmännen på Helgoland», Svanhild i
»Kärlekens komedi», m. fl.
L:s så väl yttre som inre hänvisar henne till
det tragiska facket, hvilket dock icke hindrar,
att hon på ett sant och innerligt sätt
utfört roller i det borgerliga skådespelet.
Det ligger öfver hennes framträdande något kyskt och
ädelt, öfver hennes spel något djupt och kändt. Hon
söker i allmänhet att verka med enkla medel,
försmående all vanlig teatereffekt, men uppnår
icke desto mindre stor verkan. Bland Sveriges
nu lefvande dramatiska artister intager fröken L.
genom det storstilade i sin
anläggning och djupet i karaktärstolkningen ett
synnerligen framstående rum.
Lundequist, Nils Vilhelm, skriftställare.
Född d. 17 jan. 1804.
Sina akademiska
studier hade L. idkat vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
