Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Lidbeck, Erik Gustaf - 2. Lidbeck, Anders - 3. Lidbeck, Brita Katarina - 4. Lidbeck, Carl Johan - Lidén, Bror Per Evald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ekonomiska professuren.
Med allt hans anseende
som akademisk undervisare torde dock det rent
praktiska i hans befattningar varit det betydelsefullaste
af L:s verksamhet. I synnerhet nitälskade
han för utvecklingen af universitetets trädgård
och planteringar och har äfven förvärfvat
ett namn i skånska jordbrukets historia såsom
införare af potatisodlingen i Skåne. Vet.-akad.
inkallade honom till sin ledamot 1755.
Sedan L. 1795 erhållit tjänstledighet för sin återstående
lefnad, kvarstannade han i Lund och dog därstädes
d. 9 februari 1803.
Efterlämnade skrifter
utgöras af rön och uppsatser i Vet.-akad.
handlingar, disputationer, program och artiklar
i tidningar.
Gift 1760 med Klara Grape.
2. Lidbeck, Anders, estetiker. Född d. 26
juli 1772; den föregåendes son.
Blott aderton år mottog L. vid
promotionen 1790 lagerkransen
med högsta betyget bland de promoverade
och kallades omedelbart
därefter af sin far till docent
i naturalhistoria. Året därpå
befordrades han till botanices
demonstrator. När på förslag af universitetets
då varande kanslär grefve C. A. Wachtmeister,
1795 åtgärder vidtogos för meddelande af undervisning
i estetik vid Lunds högskola, förordnades
L., som då redan gjort sig känd för »insikter
i vitterheten», att mot extra arvode bestrida
denna befattning.
1798 förordnades han till
vice och året därpå till ordinarie akademiebibliotekarie
och blef, när en lärostol i estetik
inrättades, utnämnd till dess förste innehafvare
1801.
Ehuru han hvarken var skald eller
spekulativ estetiker i detta ords egentliga bemärkelse,
åtnjöt han likväl under sina kraftigare
år anseende såsom en skicklig och gärna hörd
undervisare. Särskildt har Tegnér uttalat sin
tacksamhet till L. såsom hans förste handledare
på den vittra banan. Också är kanske L:s största
förtjänst att vid Lunds högskola hafva fäst
Sveriges store diktare och därigenom beredt honom
tillfälle att utveckla sig till, hvad han sedan
blef för fosterlandets odling. När filosofiska
fakulteten hade vägrat den sjuttonårige Tegnér
ett magnatstipendium och gifvit honom ett lägre
betyg, kallade L. honom till sin amanuens vid
biblioteket, och så snart L. mottagit den estetiska
professuren, blef hans första åtgärd att
kalla Tegnér, då nyss magister, till sin docent.
Såsom föreståndare för universitetsbiblioteket
sörjde L. på ett tidsenligt sätt för dess vidmakthållande
och förkofran och var den förste, hvilken
bragte det till ett omfång, som någorlunda
motsvarade dess vetenskapliga ändamål. Vid
1828 års riksdag utsedd till akademiens fullmäktig,
begaf han sig till Stockholm, men dog därstädes
d. 11 maj 1829.
Gift 1807 med Brita Katarina Lidbeck (se nedan).
3. Lidbeck, Brita Katarina,
sångerska. Född d. 4 januari
1788; dotter af biskopen i Lund
Petrus Munck (af Rosenschöld),
samt Ulrika Eleonora Rosenblad,
och vid nitton års ålder gift
med professorn vid Lunds universitet Anders Lidbeck.
Af naturen utrustad med en röst, som i
välljud, styrka, jämnhet och omfång sökte sin like,
åtnjöt hon i ungdomen någon tids undervisning
af Crælius. Det berättas, att, då hon första
gången offentligen uppträdde på en af hennes
lärare gifven konsert, nedlade de ackompagnerande
sina instrument och instämde i den allmänna
applåden.
Catalani föll i förundran,
då hon vid ett besök i Sverige fick höra fru
Lidbeck, och öfverhopade den okända medtäflerskan
med artigheter. Kort därefter invaldes hon
på samma gång som Catalani till ledamot af
Musikaliska akademien. Efter sin mans frånfälle
flyttade hon från Lund till hufvudstaden,
där hon, hunnen långt öfver femtitalet, uppträdde
i »Harmoniska sällskapet» och med sin rösts
skönhet ännu väckte musikkännares beundran.
Död i Stockholm d. 2 Mars 1864.
4. Lidbeck, Carl Johan, bergsvetenskapsman.
Född i Lund d. 5 Mars 1774; den föreg. svåger
och bror till L. 2.
Sedan han vid Lunds universitet
med utmärkt beröm genomgått bergsexamen,
antogs han 1793 till auskultant i Bergskollegium
och blef året därefter ämnessven i masmästeriet på
järnkontorets stat. 1795–96 studerade han under
den utmärkte direktör Garney masugnsbyggnadskonsten
och befordrades sistnämnda år till öfvermasmästare
i södra distriktet. 1803–05 gjorde
L. för mineralogiska studier en resa genom Danmark,
Tyskland, Nederländerna och Frankrike
och aflämnade vid sin hemkomst till järnkontoret
en Afhandling om brunstens inflytande på
tackjärnet jämte en Berättelse om bergverken
i Nassau m. fl. orter, hvilka arbeten af brukssocieteten
belöntes med en större guldmedalj
och en personlig löneförhöjning.
Tillsammans med E. T. Svedenstierna utgaf han 1807–11
Samlingar i bergsvetenskapen och erhöll 1814
brukssocietetens uppdrag att i öfverensstämmelse
med vetenskapens ökade anspråk omarbeta Garneys
förträffliga arbete »Handledning till svenska
masmästeriet».
L. bortrycktes i sina bästa år
af döden d. 28 juli 1817.
Ogift.
Lidén, Bror Per Evald, språkforskare. Född
d. 3 okt. 1862 i Sandhult, Älfsborgs
län. Föräldrar: landtbrukaren
Gustaf Lidén och Sissa
Nilsson.
Student i Uppsala
1883, blef L. filosofie kandidat
1890 och filosofie licentiat 1895
samt kallades s. å. till docent
i indoeuropeisk språkvetenskap
vid Uppsala universitet. 1899 utnämndes han
till professor i jämförande språkforskning med
sanskrit vid Göteborgs högskola.
L., hvilken
tidigt gjorde sig känd som en af Ad. Noreens
mest framstående lärjungar, har utöfvat en liflig
författareverksamhet. Utom talrika bidrag i in- och
utländska tidskrifter, har han bl. a. utgifvit:
Studien zur altindischen und vergleichenden
Sprachgeschichte 1897; Ein baltisch-slavisches
Anlautgesetz 1899; Blandade språkhistoriska
bidrag 1903. L:s af den vetenskapliga kritiken
varmt vitsordade arbeten beröra olika språk af
den indoeuropeiska språkstammen, särskildt de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
