- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:25

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laurel, Lars - Laurelius, Olof - Lauréus, Alexander - Laurinus och Laurin - 1. Laurinus, Laurentius Laurentii, d.ä. - 2. Laurin, Carl Oscar Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innotuit.»

Gift 1752 med Aletha Katarina
Sundborg
.


Laurelius, Olof, biskop, teologisk författare.
Född d. 10 aug. 1585 i Håtorps
by, Lyrestads socken i Västergötland.
Föräldrar: Lars Svensson
och Ingeborg Ambjörnsdotter.

Efter idkade akademiska studier i
Uppsala, Jena och Giessen, blef L.
magister i Rostock 1617 och antogs
efter sin återkomst till Sverige
till lärare för tvenne unga friherrar Horn af Åminne.
För sina förtjänster i det friherrliga Hornska
huset befordrades han 1621 till log. professor i
Uppsala, hvarefter han lät prästviga sig 1623
och utnämndes året därpå till e. o. professor i
teologiska fakulteten. Befordrad 1625 till ordinarie
teologie professor, erhöll han 1640 teologie
doktorsvärdighet och fullmakt som pastor primarius
i Stockholm. 1647 utnämndes han till biskop
i Västerås, hvilket ämbete han innehade till sin
död därstädes d. 6 april 1670.

Hos sin samtid
hade L. ett aktadt namn såsom lärd och erkännes
såsom sådan äfven af senare författare.
Bland hans många arbeten af teologiskt och kyrkohistoriskt
innehåll förtjänar intet större uppmärksamhet
än en af honom författad katekes:
Eenfalligha fråghor eller spörzmåål om vår
Christendoms stycker för enfalligt folck
etc. 1635,
hvilken, utgången i en mängd upplagor, utan
offentlig auktorisation ingått som en allmänt begagnad
barnalära i vår kyrka och på flera orter
vunnit större förtroende än både Svebilii och
Lindbloms förklaringar.

L. deltog 1635 i ärkebiskopens
ställe i ständernas förhandlingar och
bevistade sedermera i allmänhet riksdagarne till
och med 1654. Han författade 1647 de privilegier
för prästeståndet, som i hufvudsak stadfästes
1650 af drottning Kristina, och gjorde viktiga
förarbeten till 1686 års kyrkolag.

Gift 1622 med Margareta, en dotter till ärkebiskop
Kenicius.


Lauréus, Alexander, genremålare. Född i Åbo
d. 4 jan. 1783 och son af regementspastorn,
sedermera prosten
och kyrkoherden i Lojo, Alexander
Lauræus
och Ulrika Sofia
Simolin
.

Tidigt vaknade hos
L. hågen för målningskonsten.
Vid nitton års ålder begaf han
sig till Stockholm, ingick som
elev vid konstakademien och kopierade taflor i
k. museum. Hans kopior väckte uppseende och
snart ingick den ena beställningen efter den andra.
För denna framgång hade han i främsta rummet
att tacka sin landsman öfverste von Gerdten, en
utmärkt konstvän, som beredde honom tillfälle
att föryttra i synnerhet kopior af holländska
mästare. 1809 kallades L. till agré vid konstakademien,
blef 1812 ledamot och erhöll 1816
ett resestipendium, hvarmed han besökte Tyskland
och Frankrike, uppehöll sig en längre tid
i Paris och reste slutligen till Rom. Här ådrog
han sig genom förkylning en febersjukdom, som
ändade hans dagar vid endast fyrtio års ålder,
d. 21 okt. 1823.

De omfattande kopieringsarbeten,
med hvilka han sysselsatte sig i ungdomen,
bidrogo i hög grad att utveckla hans färgsinne,
särdeles för eldskensbehandling. Hans
tidigare arbeten voro ock mest eldskensstycken
och bambocciader, i hvilka han visserligen tagit
Schalken till förebild, men snart förstod han att
inlägga både originalitet och konstnärlighet i utförandet.
»Än var det åländska fiskare eller
dalkarlar, som han bespejat vid deras lägerställen
i skog och mark, än åter kortspelande män och
kvinnor
, eller tobaksrökande och drickande soldater,
dem han öfverraskat på krogen, hvilka
han gjorde till ämne för sina framställningar.
Efter hans ankomst till Rom var det det italienska
folklifvet, som fick lämna stoff till hans
skildringar, lika förträffliga genom deras klarhet
och natursanning som kraft och liflighet. Öfverhufvud
måste L. anses som en af vårt lands utmärktare
målare.»

Gift med Margareta Charlotta
Thunelius
.


Laurinus och Laurin. Äldste kände stamfadern
Lars Olofson, som tros tillhört en utländsk adlig
släkt, inkom omkring 1575 till Sverige, där han
blef kronofogde vid Stegeborg och dog 1606 i
Söderköping. Hans barn kallade sig Laurinus,
hvilket namn sedan förkortats till Laurin. Från
släkten hafva utgrenats adliga ätterna Laurin,
Lagerström
och Lagergréen.


1. Laurinus, Laurentius Laurentii, d. ä., präst,
författare. Född 1573 och son af ofvannämnde
Lars Olofsson och Helena Johansdotter.

Sedan L. studerat i Uppsala från 1594 och vid
något af Tysklands universitet vunnit den filosofiska
graden, prästvigdes han 1603 och utnämndes
till rektor vid Söderköpings skola
1608. Året efter befordrades han till kyrkoherde
i Häradshammars och Jonsbergs församlingars
pastorat af Linköpings stift, där han
afled d. 22 nov. 1655.

Utrustad med en mångsidig
bildning, sysselsatte sig L. äfven med skaldskap
och har efterlämnat åtskilliga prof däraf
på både svenska, latinska och tyska språken.
Till sin öfversättning af Haffenrefferi Compendium
locorum theologicorum
1650 har han
vidfogat några sånger. I hans s. å. utgifna
Plausus suecicus förekommer en svensk visa
öfver trettioåriga kriget äfven öfversatt på latin.
Likaså lämna hans Symbola heroum et heroidum
1647 samt En kort Sveriges chrönika ifrån
Magog alt inn till Fröken Christinas regemente

s. å. prof på hans rimkonst.

Gift 1: 1605 med Margareta Larsdotter och 2: 1621
med Elisabet Ungius.


2. Laurin, Carl Oscar Johan, musiker, tonsättare.
Född i Burs pastorat på
Gotland 1813; den föreg. ättling
i sjunde led. Föräldrar: prosten
Johan Filip Laurin och Magdalena
Beata Fåhræus
.

Efter idkade elementarstudier vid Visby
läroverk blef L. student i Uppsala
1832 och efter några år anförare
för studentsången. Sedan han vid 1842
års promotion erhållit lagerkransen, återvände
han till sin födelseö och anställdes 1843 som
vikarierande och tre år senare som ordinarie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free