militär, kartograf. Född d. 13 jan. 1779. Den föregåcndes son.
I början antagen till auskultant vid landtmäterikontoret, öfvergick han 1794 till fortifikationen, där han två år därefter befordrades till konduktör. Under de tio år, som förflöto mellan denna befordran och hans utnämning till löjtnant vid den år 1806 af general af Tibell upprättade fältmätningskåren, deltog han under E. Nordevall i arbetena vid Trollhätte kanal- och slussverks byggnader och tjänstgjorde en tid som fortifikationsbefälhafvare vid de då pågående befästningsarbetena i Stockholms skärgård. År 1806 invald till ledamot af Krigsvetenskapsakademien utnämndes han följande året till kapten i armén och förordnades till informationsofficer vid Karlberg, med föreläsningsskyldighet i fortifikation, ett uppdrag, som han, med längre och kortare afbrott, fullgjorde i tvenne årtionden.
Vid svenska arméns sammandragande 1812 befordrades A. till öfveradjutant vid tredje arméfördelningens stab, men förflyttades året därpå till samma plats vid norra tyska arméns generalstab. Under kriget deltog han med utmärkelse i slagen vid Gross-Beeren, Dennewitz och Leipzig, vid hvilket sistnämnda ställe han träffades i bröstet af en muskötkula, som sedan följde honom genom lifvet som berlock vid hans urkedja. Efter samma batalj utnämnd till riddare af Svärdsorden, befordrades han under fälttågets fortgång till major och öfverstelöjtnant samt erhöll medaljen för tapperhet i fält. År 1819 upphöjdes han i adligt stånd och befordrades, efter att hafva förrättat brigadchefstjänst vid fältmätningsbrigaden, till öfverste i armén; och då samma brigad 1831 ombildades till en särskild kår under namn af Topografiska kåren, blef han dess första chef och året därpå generaladjutant.
1854, samma år han blifvit generaladjutant, erhöll han i uppdrag att organisera Elektriska Telegrafverket, för hvilket han sedan var chef till 1862. Telegrafverkets snabba utveckling var i hufvudsak hans förtjänst. Led. af Vetenskapsakademien, har A. utgifvit åtskilliga afhandlingar i sitt läroämne, såsom: Föreläsningar i fortifikationen 1811, som sedan öfversattes på ryska och begagnades såsom lärobok vid militärskolorna i Ryssland; Om rekognosceringar 1813; Berättelse om slaget vid Leipzig 1814, m. m.
En annan sida af A:s verksamhet var hans stora skicklighet som ritare och gravör. Hans kartor äro för sin tid utmärkta och aqua-tinta-gravyrerna i Thersners stora verk Fordna och närvarande Sverige, liksom illustrationerna till Le Chevalier's Resa till Propontiden, Klinckowströms Bref om Förenta Staterna, m. fl., vittna om en talang, som kanske höjt sig till mästerskap, om tecknarens olikartade tjänstebefattningar lämnat honom tid att fullt utveckla sina konstnärliga anlag. Död d. 11 dec. 1868.
Gift 1808 med Margareta Gyllenhammar.
