- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:566

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalsenius, Anders - 1. Kammecker, Joakim - 2. Kammecker, Martin - Karlin, Georg Fredrik Johansson - Karlsohn, Anna Margareta - Karlson, Karl Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befordrades till pastor vid Dalregementet samt bevistade
såsom sådan kampanjen i Norge 1718. Från
nämnda kår sökte och erhöll han 1720 transport
såsom andre pastor vid lifdrabanterna och
utnämndes 1722 till e. o. k. hofpredikant. Den
personliga beröring, hvari han genom det sistnämnda
kallet kom med konung Fredrik, påskyndade
hans befordringar. 1725 förordnades han
till präses i hofkonsistorium och blef 1728 efter
halfbrodern Barchius konungens öfverhofpredikant,
1730 pastor primarius vid Storkyrkan i
Stockholm och ordförande i stadskonsistorium
samt 1733 biskop i Västerås. Redan tre år förut
hade han nämnts till teol. doktor af universitetet
i Greifswald. Hans afundsmän påstodo väl,
att det ej var Kalsenii utmärkthet som präst,
utan helt andra meriter, som framkallade denna
hastiga lycka, nämligen hans egenskap af säker
skytt och glad deltagare i konungens jaktpartier
och ännu mer hans eftergifvenhet för konungens
passion beträffande fröken Taube. Af andra
framställes han dock som både en samvetsgrann
och aktningsvärd man. Hans lärdom och nit
som stiftsstyresman hafva ej ens hans ovänner
sökt förneka. Mot Uppsala universitet visade
han en stor och hedrande frikostighet, då han
där inrättade den teologiska profession, som ännu
bär hans namn. För detta ändamål skänkte han
till akademiens disposition Sätra hälsobrunn i
Västmanland och 20,000 daler k:mt, det senare
dock med förbehåll af underhåll åt några fattiga.
Till Västerås gymnasium förärades hans vackra
och dyrbara myntsamling. Vid riksdagarne tillhörde
han Hattpartiet. Död i Västerås d. 24
dec. 1750.

Gift med Elisabet Lemoine.


1. Kammecker, Joakim, patriot. Född i
Stockholm 1643. Föräldrar: bagaren Mårten
Kammecker
och Katarina Sohm.

I unga år
sökte K. sin lycka i främmande land och tjänade
någon tid i Österrikes härar under dess krig med
turkarna. Förmodligen hade han visat några
synnerliga prof af mandom och duglighet, emedan
han af kejsar Leopold förlänades med adelskap
och därtill hörande vapen. Efter sin hemkomst
nedsatte han sig i Stockholm som bagare
och blef ålderman för bagare-ämbetet. Det stora
personliga anseende han visste förvärfva sig beredde
honom plats som fullmäktig i borgareståndet
vid riksdagarna 1710, 19, 20, 23 och 26.
Tillsammans med tre andra förmögna män, inrättade
han 1725 ett änkehus på Ladugårdslandet
i Stockholm. Död 1732.

Gift 1671 med
Margareta Gerdes.


2. Kammecker, Martin, universitetslärare,
superintendent. Född i Simtuna prästgård i Uppland
d. 17 juni 1698; den föreg. brorson och son
af prosten och kyrkoherden därstädes. Vilhelm
Kammecker
och Kristina Waldia.

K. blef 1713
student och 1722 fil. magister i Uppsala. Efter en
hufvudsakligen för teologiska studier 1724–29
företagen resa, hvarunder han besökte Danmark,
Tyskland, Frankrike, England och Holland, utnämndes
han sistnämnda år till adjunkt inom
filosofiska fakulteten i Uppsala. Såsom sådan
höll han föreläsningar i statskunskap och författade
ett vidlyftigt kollegium om Sveriges statsförfattning,
hvaraf flera utländska ministrar vid
svenska hofvet läto taga afskrifter. Utnämnd
1731 till teologie adjunkt och kyrkoherde i Uppsala-Näs,
blef han 1742 kontraktsprost i Hagunda
kontrakt, ehuru han icke var pastor inom
detsamma. År 1745 befordrades han till superintendent
på Gottland, blef vid kröningen 1751
teologie doktor och dog i Visby d 6 maj 1757.
Med sin öfriga lärdom förenade K. en alldeles
ovanlig bokkännedom och ägde ett af de utvaldaste
bibliotek på den tiden i Sverige. Gift
1735 med Cecilia Elisabet Wallin.


Karlin, Georg Fredrik Johanson, kulturhistoriker.
Född i Åkarp d. 23
april 1859 och son af kyrkoherden
Lars Peter Johansson
och Karolina Kristina Nilsson.

Student i Lund 1879, ägnade
sig K. snart med lifligt intresse
åt att uppsöka och samla minnen
af förgångna svenska kulturskeden
och gjorde sig känd bl. a. genom åtskilliga
kyrko- och gravundersökningar äfvensom genom
vid Falsterbo företagna utgräfningar. När kulturhistoriska
föreningen för Södra Sverige stiftades
i Lund i dec. 1882, skedde detta närmast i syfte
att öfvertaga och utveckla de kulturhistoriska
samlingar, som under sommaren s. å. blifvit hopbragta
af K. Denne blef 1884 föreningens sekreterare
och 1893 dess intendent och har sedan
1894 ombesörjt utgifvandet af föreningens publikation
Kulturhistoriska meddelanden, illustrerad
kvartalsskrift för fornminnen och konstindustri.

Gift 1896 med Anna Clara Maria
Forsell
.


Karlsohn, Anna Margareta, operasångerska.
Född i Gällstad, Älfsborgs län,
d. 10 mars 1852 och dotter af organisten
Andreas Karlsohn och
Eva Maria Berndtson.

Efter att hafva tagit organistexamen i
Skara, blef K. elev vid konservatoriet
i Stockholm 1872 och anställdes
vid operan 1879, sedan
hon året förut debuterat såsom Cherubin i »Figaros
bröllop». Hon har vid nämnda scen tagits i anspråk
för utförande af en mängd olika roller, i hvilka hon
vunnit rättvist erkännande. Bland dessa kunna
nämnas gossroller, sådana som Siebel i »Faust»,
Benjamin i »Josef», Gemmy i »Tell», och subrettpartier
såsom Micaela i »Carmen», Zerlina
i »Don Juan», Martha i operan af samma namn,
Mirza i »Lalla Rookh», Jenny i »Hvita frun».
Därjämte har hennes anmärkningsvärda förmåga
såsom koloratursångerska satt henne i stånd att öfvertaga
sådana uppgifter som Philine i »Mignon»,
Rosina i »Barberaren», Matilda i »Tell» o. s. v.


Karlsson, Karl Fredrik, präst, skolman, författare.
Född d. 19 mars 1831
i Nyköping. Föräldrar: handlanden
Anders Carlson och
Anna Kristina Beckman.

Efter att 1848 i Uppsala ha
tagit studentexamen blef han fil.
doktor 1857 samt utnämndes
1858 till hufvudlärare i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free