Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedvig Eleonora - Hedvig Elisabet Charlotta - Hedvig Sofia - Heideken, Per Gustaf von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera ett beräkningens än hjärtats verk, blef
dock föreningen lycklig. Utan att visa spår af
någon särdeles ömhet, iakttog den förut flyktige
fursten en orubblig trohet mot sin drottning.
Och denna, af naturen lugn, nästan kall, tycktes
å sin sida för honom fattat all den tillgifvenhet,
hvaraf en sådan natur var mäktig. Under polska
kriget uppsökte hon och följde sin make en
längre tid liksom under hans senare krig med
Danmark. Äfven var hon närvarande vid hans
sista stunder i Göteborg och lade med egen
hand hans slocknade ögon tillsammans. Någon
tid efter Carl Gustafs död bragtes å bane ett
nytt giftermålsförslag mellan henne och den
nyss till England återkomne Carl II, hvilket
förslag dock ej gick i fullbordan. Under både
sin sons och sonsons omyndighetstid innehade
Hedvig Eleonora främsta rummet i förmyndarstyrelsen,
men utöfvade blott ett ringa inflytande
på regeringens gång och förenade, i förekommande
fall, vanligen sin röst med flertalets.
Hos sin son Carl XI stod hon alltid i högt anseende.
En länge fortfarande ungdomshälsa
tillät henne ock att deltaga i hans käraste nöjen
och tidsfördrif: slädfarter, jakter, isfisken o. d.
Hans förtroende för henne var äfven så stort,
att han i det testamente, som uppsattes, medan
hans egen drottning lefde, i stället för denna insatte
sin mor till regentinna i händelse af hans frånfälle.
Samma välvilja visade sig äfven i de
betydliga statsanslag, Hedvig Eleonora fick uppbära.
De rikliga inkomsterna använde hon till
uppförande af stora och praktfulla slott och till
uppmuntran åt snillrika konstnärer. Sverige
har efter henne flere sådana minnen. Slotten
Strömsholm och Drottningholm, med sina många
taflor af Ehrenstrahl och Lemke, äro hennes verk
och bilda så att säga glanspukten i denna drottnings
historia. Det var ock hufvudsakligen genom
henne, som Tessinerna och Ehrenstrahl
vunno ära och anseende både åt sig själfva och
sin konst. För hvad hon i detta hänseende
gjort och i allmänhet verkat för de bildande
konsterna och deras utöfning i vårt fädernesland,
har hon icke åtnjutit det beröm hon förtjänat.
Hon dog d. 24 nov. 1715 och begrofs något
mer än ett år därefter »i största stillhet» i
Riddarholmskyrkan.
Hedvig Elisabet Charlotta, drottning. Född
d. 22 mars 1759; dotter af Fredrik
August, hertig af Holstein-Oldenburg-Delmenhorst
och Ulrika
Fredrika af Hessen-Kassel.
Endast femton år gammal
förmäldes prinsessan Hedvig
Elisabet Charlotta med hertig
Carl af Södermanland i Stockholm
d. 7 juli 1774.
Icke egentligen vacker,
men intagande genom naturligt behag och sitt
kvicka och lifliga lynne, vann hon icke blott
sin gemåls innerliga tillgifvenhet, utan intog
äfven konungahusets öfriga medlemmar till
sin fördel, med undantag kanhända af de bägge
drottningarna, af hvilka änkedrottning Lovisa
Ulrika fann sin sonhustru alldeles för yr och
orädd om etiketten. Hos sin svåger, Gustaf
III, kom hon däremot genast i gunst, och det
berättas, att han efter deras första sammanträffande
skall hafva yttrat med afseende på sin broder
Carl: »så väljer den, som får välja själf.»
Likaså uppstod mellan henne och prinsessan Sofia
Albertina inom kort en tillgifvenhet, som af inga
skiften eller öden förändrades och som väl mer
än något annat förklarar den ifver, hon, vorden
drottning 1809, utvecklade för att bevara kronan
i det holsteinska huset genom prins Gustafs (den
afsatte Gustaf IV Adolfs son) val till svensk
tronföljare. Hon samverkade härutinnan med
gustavianerna och ådagalade en afgjord kallsinnighet
mot såväl Carl August som Carl Johan.
Kort efter sin gemåls död afled drottningen
af ett plötsligt slaganfall d. 20 juni 1818.
Ända från sin ankomst till Sverige förde hon
utförliga dagboksanteckningar, hvilka afsedda
för eftervärlden, förvaras i Eriksbergs arkiv.
Första delen (till 1782) utgafs 1902 af frih.
Carl Carlsson Bonde (se sid. 118) i svensk öfversättning
och väckte ganska stor uppmärksamhet
för den öppenhet, hvarmed furstinnan yttrar sig
om sin samtids förhållanden.
Hedvig Sofia, prinsessa. Född d. 26 juni
1681; äldsta barnet af Carl XI
och hans drottning Ulrika Eleonora
af Danmark.
Efter moderns
frånfälle uppfostrades prinsessan
Hedvig Sofia under ögonen
på sin farmoder, »riksänkedrottningen»,
och förmäldes,
hufvudsakligen genom hennes
bedrifvande, med hertig Fredrik IV af Holstein-Gottorp
1698. Äktenskapet blef olyckligt. Hertigen
hade väl några goda egenskaper, såsom
mod, raskhet samt tillika ett behagligt umgängessätt,
när han så ville. Men han var å andra sidan
lättsinnig, opålitlig, våldsam och i hög grad utsväfvande.
I aug 1698 flyttade hon till sitt nya
fädernesland, men återvände redan följande vår
med sin make till Sverige. Hon kvarstannade
i Stockholm, medan hennes gemål följde sin
svåger, Carl XII, i fält, och äfven efter det
hertigen stupat i slaget vid Klissow 1702. Själf
dog hon i Stockholm d. 1l dec 1708.
Hedvig Sofia hade i sitt yttre ingenting hänförande
eller utmärkt. Däremot voro hennes själsegenskaper
öfverlägsna och tidigt utvecklade, hvarigenom
hon öfver sin, blott ett år yngre, broder
Carl vann ett inflytande, hvaröfver ingen annan
kvinna kunde berömma sig.
Carls djupa
och långvariga sorg öfver hennes frånfälle delades
af svenska folket, hvilket vid prinsessan
Hedvig Sofias person hade fästat många och
stora förhoppningar.
Heideken, Per Gustaf von, landskapsmålare.
Född i Stockholm d. 2 mars
1781. Föräldrar: löjtnanten Johan
Gotthard von Heideken, af
en gammal livländsk adlig ätt,
och Sofia Ulrika Ernst.
H. erhöll sin första utbildning vid
Fria Konsternas akademi. 1807
blef han konduktör vid k. museum,
1814 akademiens agré och utnämndes 1825
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
