Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Fries, Teodor (Thore) Magnus - Fries, Ellen - Fries, Samuel Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjänstgjorde F. såsom amanuens vid Uppsala universitets
botaniska trädgård och museum 1853–56.
Sedan han 1857 erhållit magisterkransen,
utnämndes han samma år i dec. till docent
i botanik och befordrades 1862 till Borgströmiansk
adjunkt i botanik och praktisk ekonomi.
1877 befordrad till professor i samma ämnen,
beklädde han denna lärostol till 1899. F., som
företagit en mängd utrikes resor och bl. a. deltog
i »Sofias» polarexpedition till Spetsbergen
1868, blef ledamot af Vetenskapsakademien 1865,
Vetenskapssocieteten i Uppsala 1866, Landtbruksakad.
1879 samt af åtskilliga lärda samfund i utlandet.
I sin vetenskap har han offentliggjort:
De Stereocaulis et Pilophoris commentatio,
akad. afh. 1857, Monographia Stereocaulorum
et Pilophororum i Vet.-soc. acta 1858, Lichenes
Scandinaviæ, rariores et critici 1859–65,
Lichenes Arctoi Europæ Groenlandiæque ibid.
1860, Genera Heterolichenum Europæ recognita,
akad. afh. 1861, Om Finnmarkens
natur och folk (i Svensk Litteraturtidskrift)
1865, Lichenes Spetsbergenses i Vet.-akad. handl.
1867, Bilder ur växtvärlden 1868, Svenska
polarexpeditionen år 1868 med kronångfartyget
Sofia (i förening med C. Nyström, 1869),
Lichenographia Scandinavica I–II 1871–74,
Grönland, dess natur och invånare 1872, Om
växternas blomning 1875, On the lichens collected
during the English polar expedition of
1875–76 1879, Om växternas spridning 1880,
Lärobok i systematisk botanik I 1891, II 1897,
Bidrag till en lefnadsteckning öfver Carl von
Linné m. m., redigerat tidskriften Botaniska
Notiser 1857–58, 1865–68 och Vetenskap för
alla 1878–79 samt skrifvit en mängd smärre
afhandlingar i Botaniska Notiser, öfvers. af K.
Vet.-akad. förhandl., K. Vet.-societ. i Uppsala
årsskrift, tidskr. Flora (i Regensburg), Svensk
Litteratur-tidskrift o. s. v.
F., hvars framstående
praktiska duglighet kommit till användning
i åtskilliga kommunala värf och som Uppsala
universitets rektor 1893–99, har äfven anlitats
för åtskilliga kommittéer, såsom kommittén
för landtbruksläroverkens omorganisation
1882–84 och för utredning af undervisnings- och
examensväsendet vid universiteten 1888–89
samt är ordf. i den 1899 tillsatta läroverkskommittén.
I de båda sistnämnda har han uppträdt
för inskränkning i latinets dominerande
ställning och för studiernas afpassning efter
hvars och ens särskilda anlag. Af Ultuna landtbruksinstituts
styrelse var han 1878–89 ledamot.
Gift med Gustava Katarina Anjou.
Fries, Ellen, Sveriges första kvinnliga fil. d:r,
historiker. Född d. 23 sept. 1855
på Rödsle i Törnsfalls socken i
Kalmar län. Föräldrar: öfversten
Patrik Constantin Fries och
Beata Maria Borgström.
F. aflade 1874 mogenhetsexamen och
blef 1877 student i Uppsala,
hvarest hon 1879 aflade fil. kandidatexamen
och 1883 fil. licentiatexamen. Kort
därefter promoverades hon till fil. doktor, den
första kvinnliga sådan i vårt land. 1883 blef
hon lärarinna vid Wallinska flickskolan i Stockholm
och två år senare vid Åhlinska flickskolan,
hvars studiedirektor hon blef 1890. Död i
Stockholm d. 31 mars 1900.
Hon gjorde sig
snart känd som en begåfvad historisk författarinna
samt utgaf från trycket Bidrag till kännedomen
om Sveriges och Nederländernas diplomatiska
förbindelser under Karl X Gustafs regering
1883, Erik Oxenstierna. Biografisk studie
1889, Märkvärdiga kvinnor 2 delar 1889–91
och Teckningar ur den svenska adelns familjelif
i gamla tider 1895 och Den kvinnliga elementarundervisningen
i Frankrike 1885, Den svenska
odlingens stormän 1896–99. Hon höll äfven
med stort intresse åhörda föreläsningar i hufvudstaden
och var en rastlöst verkande forskare,
som lämnat utmärkta prof på hvad kvinnan äfven
på den lärda vägen kan åstadkomma.
Fries, Samuel Andreas, teolog. Född i Linköping
d. 15 mars 1867. Föräldrar:
kyrkoherden Andreas
Peter Fries och Maria Charlotta
Castensson.
Student i Uppsala
1886, aflado F. fil. kandidatexamen
därst. 1888 och teologie
kandidatexamen 1894, hvarefter
han prästvigdes för tjänstgöring
i hufvudstaden. Han fortsatte dock sina teologiska
studier och blef efter 1895 aflagd teologie
licentiatexamen 1897 utnämnd till teologie doktor,
den ende af våra svenska teologer, som på grund
af aflagda prof vid svenskt universitet förvärfvat
sig rätt till denne värdighet, ej blott som en
titel.
Redan 1894 utgaf F. Israels historia,
som på sin tid vållade icke allenast stor oro
inom det konservativt teologiska lägret, utan ock,
att förf. aflägsnades från sin lärareplats i kristendom
i en af hufvudstadens flickskolor. Han
hade nämligen i detta arbete ställt sig kritisk
gentemot den häfdvunna uppfattningen af Gamla
testamentet. Ytterligare utvecklade F. dessa sina
åsikter i sin gradualdisputation 1895 om Den
israelitiska kultens centralisation, som väckte
stor uppmärksamhet.
F., hvars prästerliga
verksamhet började vid den tid, då Fr. Fehr
var pastor primarius, torde nog icke oväsentligt
påverkats af dennes friare teologiska åskådning
och uttryckte 1896 sin tacksamhet i en biografi
öfver sin lärare. Han hör äfven till dem
i vårt land, hvilka tidigast intresserat sig för
religiösa kongressers hållande och var en af de
ledande krafterna i den religionsvetenskapliga
kongressen i Stockholm 1897, vid hvilken han
var generalsekreterare och öfver hvilken han
1899 utgifvit en redogörelse. Bland hans öfriga
arbeten märkas: Det fjärde evangeliet och Hebreerevangeliet
1898, hvilken bl. a. söker med
nya hjälpmedel och synpunkter försvara och utveckla
en redan förut framkastad hypotes rörande
författareskapet till Johannes’ evangelium; samt
Jesu Lif 1902. F., som 1900 tillträdde platsen
som komminister i Stockholms storkyrkoförsamling,
har äfven under de senare åren flitigt deltagit
i dagspressens diskussion af allmänna frågor.
F än en afgjord motståndare till den
uppfattning, som anser, att bibelkritikens mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
