Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bremer, Fredrika - Brendler, Frans Fredrik Edvard - Brenner - 1. Brenner, Elias - 2. Brenner, Sofia Elisabeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af familjelifvets skrankor genom fri association
och i Herta eller en själs historia, utgifven
1856, upphof hon i sitt köns namn »förtrytelsens
revolutionsskri» mot samhället och det maktägande
manliga könet. Hennes tendensromaner
ha tvifvelsutan haft stort inflytande på det
allmänna rättsmedvetandet och medverkat till
förvärfvande af de allmänna rättigheter, som kvinnan
nu lika väl som mannen innehar.
Efter fem
års stadigvarande vistelse i Sverige begaf hon sig
1856 åter ut på resor, denna gång till Schweiz och
Italien, där hon kvarstannade i två år, samt
därifrån till det Heliga landet och återvände öfver
Turkiet och Grekland till Sverige. I skildringen af
denna resa: Lifvet i Gamla världen. Dagboksanteckningar
under resor i söder- och österland
1860–62 framträder den snillrika författarinnans
intresse för mänskligheten om möjligt i än högre
och lifligare grad, än i något af hennes förut
utgifna arbeten. Sommaren 1865 flyttade hon ut till
den gamla familjegården Årsta, hvilken flera år
förut öfvergått till främmande ägare, men där
hon emellertid emottogs med en gästfrihet, som
lät henne glömma, att det numer för henne
endast var ett lånadt hem. Här blefvo dock
hennes dagar färre än någon anat. En förkylning
jultiden lade henne på dödsbädden och d.
31 dec. 1865 lämnade hennes sanningssökande
ande detta jordiska.
Svenska Akademien
öfverlämnade åt henne 1844 sin stora guldmedalj,
därför att hon »befrämjat den svenska vitterhetens
namnkunnighet i främmande länder».
I svenska minnenas panteon intager Fredrika Bremer
en ärofull plats såsom en af Sveriges snillrikaste
författarinnor. Hon gör det ock, kanske
med än mera rätt, som en af fäderneslandets
ädlaste, mest varmhjärtade och uppoffrande kvinnor.
Fredrika-Bremerförbundet, som stiftades
i Stockholm den 3 dec. 1884, för främjande »af
en sund och lugn utveckling af arbetet för kvinnans
höjande i sedligt och intellektuelt såväl som
i socialt och ekonomiskt hänseende», antog namnet
efter Fredrika Bremer som den moderna
kvinnorörelsens förkämpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
