Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - nåd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
nap—nar
(]il. -ar), s. 111. -tecken (pl. likft),
s–väg (iitiui 111.), S. 111. (i ntidcväg), m. 11.
— Nådar (]il. likii), s. ii.
-àrspredi-kant (pl. -er), s. m., m. H. — Nådig,
adj. Brukas i vissa fall obüjilt, t. ex.
nådig frun, nådig herre! I
kansli-stilen liyttjas superi. nådigst,iuidigste.
Nàdelig, lulj. (i det bibliska sprilket).
-ligen, adv. Nåda, v. tr. Brukas blott
i uttr. Gud nàde mig, dig, oss o. s^. t.
Nåd (pl. -nr), .1. m. Nitning. Nåda
(-ar,-ade,-at,-ad), v. tr. Nita. -ning,
s. f.
Någon, m. och f., Något, u., pron.;
senit. (säsiim subst.) någons; pl.
nà-gre, -a, genit. (såsom subst.) någres,
-ns. —Alldeles stridande mot Svenskt
språkbruk iiro sådana, stundom i skrift
förekommande, ordställningar som t.
ex. kon hnn ej lemna någon som helst
)ipj)gift, några som helst
underrättelser; han vill ej inlåta sig i någon som
helst öfverenshommelse, o. d.; cniedau
någon som helst icke i vårt språk
nyttjas eller är af nöden jiåkalladt, dä vi
för särskilda beliof ega någon, någon
enda, något slags o. s. v. —
Någondera, m. cieli f., någoidera, n.: genit.
nägonderas, någotderas. Nyttjas
rättast substaiitift, men kau iifven
adjek-tift behandlas, t. ex.^jå någondera
sidan, någotdera viset. Någonsin, adv.
Någonstädes, adv. Kättare äu
någor-städes (jfr Annorstädes). Någonting,
]h-hujenting.
Någorlunda,adv..Språk-vidrig är ordets användning i adjektiv
egenskap, t. ex. en någorlunda
kännedom. Mera tillåtlig är dess
sammanställning med subst. utan artikel, t. ex.
med någorlunda visshet, då den
adjek-tiva naturen icke så bestämdt
framträder. Men äfven ett sådant bruk bör
undvikas; man kan i stället uttrycka
sig t. ex. med någon, med temlig
visshet o. d. Något, adv.
Nål (j)l.-ar), s. f. -bok (\i].-böcker),
s. f. -bref (pl. lika), s. n. -dyna (]il.
-nr), s. f. -fat (pl. lika), s. n. -hus (pl.
lika), s. n. -makare (pl. lika), s. ni.
-penningar, s. m. plur., ni. ti.
Nålsudd (pl.-(«•), s. m. -öga(pl.-yjron), s.ii.
Nåt ())1. -ar), s. m. Som (i segel o.
s. v.). Nåtla (.-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ing, s. f.
Näbb (pl. -ar), s. m.; förekommer
äfven som neutr. -gädda (pl.-07-), s. f.
-mus (pl. -möss), s. f., m. ti. Näbba
(pl.-09-), s. f. Näbbas (-ns, -ades, -ats).
v.dcp. Näbbig, adj. -het(utan pl.),8.f,
Näfve (pl. -ar), s. m. Näfrätt (utan
pl.), s. m.
Näfver (pl. näfrar), s. f.; plur.
brukas endast då fråga är om särskilda
näf-verstycken. -sko (pl.-j’),s.m. -skäppa
(pl. -or), s. f. -sula (pl.-or), s. f., m. fl.
Näktergal (pl. -ar), s. m.
Nämna (nämner, nämnde, nämnt,
nämnd, nämn! äfven nämde, nämt.
nämd),v.tv. -ande,s.n. -are (pl.lika),
.s. m. Nämnvärd, adj. Nämnd, äfven
Nämd (pl. -er), s. f. Nämndeman,
äfven Nämdeman (pl. -män), s. m.
Nännas (näns, nändes, nänts), v. dep.
Näpen (näpet; näpne, -a; näpnare,
näpnast), adj. -het (utan pl.), s. f.
Näppeligen, adv.
Näpsa (-er, -te, -t, -t), v. tr. -ande,
s. u. Näpst (utan pl.), s. f.
När, adv. och konj. Göra någon för
när, komma någon för när, det har
skett honom för när. Nära, adv. och
oböjl. adj.; kompar. närmare (äfven
närmre),m]iex\.närmast(.ä.i\’ennärmst).
oftare näst. Närbelägen (-läget;
-läg-ne,-a; -lägnare,-lägnast), -beslägtad,
-boende, -gränsande, -gående,
-gången (-gänget; -gångne,-a; -gångnare,
-gångnast), p. adj. -gångenhet (utan
pl.), s. f. -lagd, -liggande, -skyld,
-slägtad, -stadd, -synt, p. adj.
-synt-het (utau ]il.), s. f. Närvara, v. intr.
Embetsspråket brukar inf. och supin.
(t. ex. han hör närvara, han har
närvarit vid detta tillfälle)-, allmäut
nyttjas pres. part. Närvarande. Närvaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
