Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - nedresa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nedkiisa — ni
191
Nedresa (-er, -te,-t,-t), v. intr.
Äf-ven Resa ned. -resa (pl. -or), s. f.
Nedrig, adj. -het (pl. -er), s. f.
Nedrutten (.-ruttet; -ruttne,-a; utan
gradf.), adj.
Nedrökt, part. pret.
Nedsabla (.-ar, -nde, -at, -ad), v. tr.
Äfven Sabla ned. -ande, s. n. -ing
(pl. -ar), 3. f.
Nedsjunka (sjunker, -sjönk,
sjunkit, sjunken), v. intr. Afven Sjunka
ned, dock ej gerna i bildlig mening, t.
ex. nedsjunka i färderf, i laster n. s. v.
-ande, s. n.
[-Nedskrifva(-si-r!/i)ej-,-,9tre/,-s/;)v/-vit,-]
{+Nedskrifva(-si-r!/i)ej-,-,9tre/,-s/;)v/-
vit,+} -skrifven), v. tr. -skrifvande, s. n.
-skrifning, a. f.
Nedskälla (-skäller, -skälde, skålt,
skald), v. tr. Afven Skälla ned.
Nedslå (-slår, slog, -slagit, -slagen),
v. tr. Afven Slå ned, dock ej gerna i
oeg. ocli bildlig mening, t. ex. nedslå
fienden, modet, argumenterna;
motgången nedslog honom, -slående,part.
pres. såsom adj. (som nedslår modet),
-slagen (slaget; -slagne, -a; gradf.
-slagnare, -slngnast föga br.), part.
pret. som adj. (modfäld). -slagenhet
(utan pl.), s. f.
~N&di&TXi^W/Q. (smälter,-smälte,-smält,
-smält), v. tv. Afven Smà7ia ned. -ande,
s. n. -ning (pl. -ar), s. f.
Nedstiga (stiger, -steg, stigit,
-stigen), v. intr. Afven Stiga ned, mest i
eg. mening, -stigande, part. pres. (i
n.linie eller-ande,s.n. -ning,s.f.
Nedstämma (stämmer, -stämde,
-stämt, -stämd), v. tr. I eg. bet. hellre
Stämma ned (ett instrument),
-stämmande, s. n. -stämning, 8. f.
Nedsänka (-er, -te, -t, -t), v. tr.
Afven Sänka ned, men ej i bildlig
mening, t. ex. underrättelsen nedsänkte
honom i sorg. -ande, s. n. -ning, s. f.
Nedsätta (sätter,satte,satt,-satt),
v. tr. Äfven Sätta ned, men ej gerna
i bildlig bet., t. ex. nedsätta sina
an-.-ipråk, någons fürtjenster; detta ned-
satte honom i mina ögon; han
nedsätter sig sjelf; nedsätta en kommitté.
N.sig, v.reli. (bosätta sig), -ande, s. n.
-ning (pl. -ar), 8. f.
Nedtrycka (-er, -te, -t, -t), v. tr. [
eg. bem. äfven Trycka ned. -ande,s. n.
-ning, s. f.
Nedtynga (-er,-de,-(,-d), v. tr. I eg.
bet. äfveu Tynga ned. -ande, 8. n.
Nedtysta (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
Brukligare än Tysta ned. -ande, s. n.
Neger (pl. Xegrer). s. m. -slaf (pl.
-var),s. m.,m. fl. Negrinna(pl.-or).s.f.
Nej, adv. Xej män, jfr under .fa.
Nejd (pl. -er), s. f.
Nejlika (pl. -or), s. f.
Nejonöga (pl. -ögon), s. n. (F.Sv.
neghinögha, N.Sax. negenoog,
T.nenn-auge.)
Nek (jjI. -er), s. f. Sädeskärfve.
Neka (-nr. -ade, -at, -ad), v. intr.
och tr. -ande, s. n.
Nemligen, adv. Detta frän T.
lånade ord har, allt ifrån den första
formen nemZi^7ia, vanligtvis skrifvits med
e, hvilket ännu är lämpligt; i alla
händelser tins intet skäl för skrifningen
nämnligen.
Ner, se Xed. Nere, adv.
Nerking (pl. -ar) eller Nerkesbo
(pl.-r eller-nr), s. m. Inbyggare i
Xe-rike eller Nerke.
Nerv (pl. -er), s. m. -feber
(pl.-/e-brar), s.m. -hinna (pl.-or), s.f. -knut
(pl. -ar), s. m. -lidande (pl. -n), s. n.
-retlig, adj. -retlighet (utan pl.), s. f.
-skakning (pl.-nr),s.f. -slag (pl.lika),
s. n. -svag, adj. -svaghet (utan ph),
s. f. -system (utan pl), s. n. -tråd
(pl. -ar), s. m., m. fl.
Nesa (utan pl.), s. f. Neslig, adj.
Nettelduk (utan pl.), s. m.
Neutrum ([ü.neutra, Mvenneutrer),
s. n.
Ni, pron. pers. Bör nyttjas med
verbet i sing., t. ex. hvad ni är, som ni
finner, om ni behagar. I plur. ma
’skrifvas I ären, I finnen o. s. v., icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
