Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - känna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANNA—KAUHA
1.7.1
-rem (pl. -mur), s. f. -skaft (pl. lika),
9. n.
Känna (känner, kände, känt, känd,
känn.’), v. ti-, ocli infcr. Jfr Till känna.
Uttr. känd sak är så god som vittnad
tages af niångeii i den mening, som
vore frilga om bekant sak, då deremot
känd liär eger bet. erkänd, bekänd,
ridgån(/en; såsom tydligen ses af
Lagboken, R. 15. 17:.fü, hvarifräii talesättet
ür hemtadt. — K. sig, v. rell. Kännas
(vid; kännes o. käns, kändes, känts),
v. dep. -ande, s. n. -ing (pL-ar), s. f.
(hafoa k. af), -are (pl. lika), s. m.
Känbar, adj. Känspak, adj. (utan
gradf.) Kännedom (utan pl.), s. ni.;
best. {mm-domen. Kännebokstaf (p].
-stäfver), s. m. -märke (pl. -re), s. u.
-tecken (pl. lika), s. n. — Känsel (utan
pl.),s.f. -sinne (utan pl.), s.n. -sträng
(pl.-diO, s. m. (nerv), -tråd (pl.-or),
a.m.(trefvare hos vissa djur). —Känsla
(pl.-o»-), s. f. Känslofull, adj. -fullhet
(utan pl.), s. f. -förmåga (ulan pl.),
fl. f. -lös, adj. -löshet (utan pl.), s. f.
-menniska (pl. -or), s. f. -stämning
(pl.-rtc), s. f., m. 11. Känslosam
(-sajii-vie, -a; -sammare, -saininnst), adj. -het
(utan pl.), s.f. Känslig,adj. -het(utan
pl.), s. r.
Käpp (pl.-a/’), a. m. -häst (pl.-ne),
fl. m. -rapp (pl. lika), s. n. -släng (pl.
-ar), s. m.
Kär, adj. Käresta (]il.-o)’, fiiga br.),
s. f.; substauliverad superi, af Kär,
likasom de i folkvisor förekommande
käraslen, m., oeb kärestan, f.
Kär-kommen (-kommet; -komne, -a;
-kom-iinre, -komnast), |). adj. -vänlig, adj.
-vänlighet (utan pl.), s. f. -vänligen,
adv. -älskelig, adj. (»tan gradf.)
Kär-1ig, adj. -lighetditanpl.), s.f. -ligen,
adv. Kärlek (utan pl.), s. m.
Kärleks-bref (pl. lika), s. n. -dryck (i)l. -er),
fl. ni. -full, adj. -fullhet (utan pl.),s.f.
-förbindelse (pl.-)’), s. f. -förklaring
(pl. -ar), fl. f. -gnabb (utan pl.), s. n.
-gud (pl.-nr), s. m. -gudinna (pl.-")•),
fl. f. -handel (utan pl.), 3. ni, -lös, adj.
-löshet (utan pl.),.s.f. -måltid(pl.-cd.
9. f. -narr (pl.-«»•), 9. m. -pant (pl.
-er), s. m. -rik, adj. -verk (pl. lika).
9. 11. -visa (pl. -or), s. f. -äfventyr
(pl. lika), s. n., m. 11.
Kära (.-ar, -ade, -ni), v. intr.
Kärande, part. pres. såsom s. ni.; best.
siiig. käranden, pl. kärandena (i
eni-betsspràket vanligen Mjvrnrierne).
Kä-ran (utan pl.; antar ej slutartikel), s. f.
Käromål (pl. lika), s. n. (friin det gamla
subst. kmra, med samma hem.).
Kärf (kär/ve, -a; kär/rare,
kärf-vast), adj. -het (utan pl.), s. f.
Kärfve (pl. -ar), s. m.
Käring (pl. -ar), s. f. (bvardagligt
gamdr. kärnr/). -aktig, adj. -aktighet
(utanpl.),9.f. -krok,9.ni.9ing.(=
krokben). -kur (]d.-er), s. m. -prat (utan
pl.),s.n. -sladder(utanpl.),s.n. -snack
(utan pl.), s. n. -sqvaller (utan pl.j.
s. II., m. 11.
Kärl, iifven Käril (pl. lika), s. n.
Kärlek, se Kär.
Kärna (smör-, ljus-), se Kerna.
Kärna (pl. -or), s. f., älven Kärne
(pl. -ar), m. Kärne är den gamla
formen (Isl. kiarni; l’.Sv. kiarni, kiterni.
kærne) ocli brukas ännu ofta, särdeles
i eg. bet. (kärne i frukt m. ni.). Denna
form har dock i skrift blifvit allt mer
utträngd af kärna, som nästan alltid
användes för den bildliga bemärkelsen:
ilet inre, väseiuUliga, gedigna, den
bästa delen. Kärnfrisk, adj. -frukt (pl.
-er), 9. ni. och f. -full, adj. -fullhet
(utan pl.), s. f. -gubbe (pl. -ar), s. m.
-hus (pl. lika), 9. n. -karl (pl. -ar), s.
in. -språk (pl. lika), s. n. -trupp ipl.
-er), s. m., ni. ti.
Kärr (pl. lika), s. ii. -aktig, adj.
-mark (i)l.-er), s. f. -äng (pl.-«r). s. f..
m. ti. Kärrig, adj.
Kärra (pl. -nr), s. f. Kärrlass (pl.
lika), 9. 11. -lega ([d. -or), 9. f.
-penningar, s. ni. p|ur. -stol (pl. -arK s.
ni., m. ti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
