Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - infrysa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inprysa—inkast
133
Infrysa (.-fryser, -früs,-frusit,
-fru-sen), v. iiiti-, AlVeii Frysa in. -ande,
9. ii. -ning, s. f.
Infälle (pl. -n), a. n.
Infä8la(se Fästa), v. tr. Äfven Fästa
in. -ande, s. n. -ning, s. f.
Infödd (II. -füdt), p. adj. Inföding
(l)l.-a»0,s.ni. Infödingsrätt (iitaupl.),
iii.
Inför, prep. (t. ex. stå i. någon) och
iulv. (t. ex. yå i. med fötterna).
Införa (.-fürer o. -für, -de, -t, -d), v.
tr. Afven Füra in, i syii. för ordets
eg. bet. -ande,s. 11. -ing,3.f. Införsel
(utaupl.), s.f. InförseUafgift (p].-er),
8. f. -förbud (p], lika), s. ii. -tull (p].
-ar), s. 111. (äfveii InfürstiUl).
Införlifva (,-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
/. med. -ande, s. n.
Införskrifva {-shrifver, -skref,
-skrifoit.-skrifven),v.U-. -skrifvande,
s. II. -skrifning (pl. -ar), s. f.
Ingalunda, adv. (Jfr Annorlunda.)
Ingefära (utau pl.), s. f.
Ingen, m. ocli f., intet, n., proii.;
Keiiit. ingens, pl. inga. Ingendera, m.
och t’., intetdera, n.; peuit. inyenderas,
intetderas. Nyttjas rättast suhstaiitift,
iiicii kaii äfven adjektift behandlas, t.
ex. ingendera delen, intetdera sättet.
Ingenstädes, adv. Ingenting, saiiiskr.
uf ingen, gammalt neiitr. plur., och
ting, phir. Ordet brukas nu endast
som neutr. sing. och vanligast
.sam-manskrifvet.
Ingifva i-gifver, -gaf, -gifvit,
-gif-ven), v. tr. För bet. inlemna (t. ex. en
ansökning till ett cmbetsverk) brukas
äfven Gifoa in. Dil frå^a är om att
fSifva nägon läkemedel o. d. till
förtäring, säges icke ingifua, utan gifva in.
-ande, s. n. -else (pl. ->■), s. f.
Ingjuta (-gjuter,.-gät, -gjutit,
-gjuten), v. tr. -ande, s. n. -ning (pl. -ar),
8. f.
Ingnida (.-gnider, -gned, -gnidit,
-gniden), v. tr. Afven Gnida in. -ande,
s. n. -ning (pl. -ar), s. f.
Ingrepp (p], lika), s. n. Ingripa
(-griper, -grep, -gripit), v. intr. /. i
något. AtVeii dripa in. -ande, s. n.
Ingrodd (n. -grodf), p. adj.
Ingå (-går, -gick, -gått. -gången),
v. mtr. och tr. Afven <}å in. utom då
frågan Ur om något som meddelas (t.
ex. en underrättelse), inflyter (såsom
penningemedel), utgör del af en
blandning, sammansättning (t. ex. gummi
ingår i dnna fernissa), afslutes,
upp-göres (t. ex. en’förlikning, ett förbund),
-ende, s. n. Ingång (pl. -nr, brukas
blott i bet. ställe, öppning, der man
går in), s. m. Ingångspsalm (pl.-er),
s. m. -språk (pl. lika), s. n.
Ingälder, s. f. plur.
Inhemsk, adj. (utan gradf.)
Inhemta (-ar, -ade. -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n.
Inhysa (-er, -te, -t, -t), v. tr. -ande,
s.n. -ning, s.f. Inhyses, adv. Boi-es.
-hjon (pl. lika), s. n.
Inhäfta (-ar, -ade, -at, -nd), v. tr.
Afven Häfta in. -ande, s.n. -ning,s.f.
Inhägna (-ar, -ade, -at. -ad), v. tr.
-ande, s. n. Inhägnad (pl. -er), s. m.
Inhändiga (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n.
Inhösta (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
Hellre brukas Inherga.
Inifrån, prep. och adv.
Injaga (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr. 1
eg. beiu. äfven Jaga in; dereniot säges
injaga fruktan o. d.
Ink (pl. -ar), s. m. Utväxt pä
hästars ben.
Inkalla (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
Äfven Kalla in för bet. kalla någon
att komma in: men inkalla för
domstol. inkalla till ledamot i ett samfund.
Inkassera (-ar. -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n. -ing (pl. -nr), s. f.
Inkast (p|, lika), s. n. Inväiulning.
Inkasta (-ar. -ade. -at. -ad), v. tr. I
cg. bein. äfven A’nsta in. -ande, s. n
-ning, s. f.; brukas blott i cg. hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
