- Project Runeberg -  Svenska Akademiens ordlista / Andra upplagan (1874) /
61

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - en ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mottaglig), adj. E. för alla slags
intryck, för religionens sanningar
. -het
(utan pl.), s. f.

En (e långt; pl. -ar), s. f. -barr (pl.
lika), s. n. -buske (pl. -ar), s. m. -bär
(pl. lika), s. n. -ris (utan pl.), s. n.
-ruska (pl. -or), s. f., m. fl. Enelag (utan
pl.), s. m.

En (e kort), m. och f., Ett, n. 1)
Räkneord. En och en eller en i sänder. I ett,
oafbrutet, oupphörligt. Med ett, med
ens. 2) Obest. pron., genit. ens, pl. (i
hvardagsspråket) ena; t. ex. hvad för
en? göra en ondt; man vet ej hvad som
kan hända en; hvad är detta för ett
ställe? ens eget bästa; det är ens eget
fel; hvad är det för ena? det är ena
stackare, ena skälmar
. För
nominativen nyttjas i skriftspråket man eller
någon vanligare än en (hvardagligt
säges t. ex. en kan bli sjuk af harm; detta
kan fortsättas så länge en vill
). — En
och annan, ett och annat
. — En hvar,
en hvars, hvar och en, hvars och ens
.
— Framför räkneord brukas i
hvardagstal en adverbialt med bet. omkring,
vid pass
, t. ex. det är väl en 50
personer
. 3) Obest. artikel. — Enaktspjes
(pl. -er), s. m. -bet (oböjl.), s. n. och
adv. Åka i enbet eller åka e.
-betsvagn (pl. -ar), s. m. -bladig, adj. (utan
gradf.) -blommig, adj. (utan gradf.)
-dels, adv. (betyder till en del, icke
dels; något föråldr.) -drägt (utan pl.),
s. f. -drägteligen, adv. -drägtig, adj.
-formig, adj. -formighet (utan pl.),
s. f. -färgad, p. adj. -född, p. adj.
-gifte (utan pl.), s. n. -gradig, adj.
(utan gradf.) -hällig, adj. -hällighet
(utan pl.), s. f. -händ, p. adj. -hörning
(pl. -ar), s. m. -klang (utan pl.), s. m.
-manssäng (pl. -ar), s. f. -manstäcke
(pl. -n), s. n. -männing (pl. -ar), s. m.
-rum, s. n.; brukas blott i uttr. i
enrum
. -rådande, p. adj. -rådig, adj.
-rådighet (utan pl.), s. f. -sak, s. f.;
brukas blott i uttr. det är min, din o.
s. v. ensak. -sidig, adj. -sidighet (pl.
-er), s. f. -sitsig, adj. (utan gradf.) -skifte
(pl. -n), s. n. -spänd, p. adj.
-spännare (pl. lika), s. m. -stafvig, adj.
-staka (oböjl.), adj.; brukas mest
predikatift, t. ex. gården ligger enstaka;
men kan äfven attributift användas, t.
ex. ett e. hus. -stämmig, adj.
-stämmighet (utan pl.), s. f. -störig, adj.
-störighet (utan pl.), s. f. -störing (pl.
-ar), s. m. (enstöding föråldr.) -tonig,
adj. -tonighet (utan pl.), s. f.
-tränning (utan pl.), s. m. -våldsherre (pl.
-ar), s. m. -våldskonung (pl. -ar), s.
m. -våldsmagt (utan pl.), s. f.
-våldsregent (pl. -er), s. m. -våldsregering
(pl. -ar), s. f. -våningshus (pl. lika),
s. n. -välde (pl. -n), s. n. -väldig, adj.
-ögd, p. adj. -ögdhet (utan pl.), s. f.,
m. fl. — Ena (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
Förekommer sällan i obunden stil; i
dess ställe brukas Förena.

Enahanda (jfr Allahanda), adv.
Brukas äfven adjektift och substantift. T.
ex. på e. sätt; de hafva e. skyldigheter;
ett evigt e.; välj hvilketdera du vill,
det är e.
(likgiltigt).

Ende, obest. pron. adj.; sing. och
pl. m. ende, enda, f. och n. enda, m.
endes, f. och n. endas. Det genitiva s
kommer endast i fråga när ordet
brukas substantift. Detta pron. kan
antaga obest. artikel och skrifves då
merendels enda äfven i mask., t. ex. han
har en enda son;
deremot heter det
vanligen han är den ende, han är ende
sonen
. Någon gång förekommer
superl. endaste. Endast, adv. och konj.

Endels, se under En.

Endera, m. och f., Ettdera, n., obest.
pron. subst. och adj. (af en och F.Sv.
þerra, genit. pl. af pron. þæn; ordets
bet. är således en af dem). Nyttjas
rättast substantift, t. ex. jag har bjudit
till mig två vänner, och endera
kommer säkert; välj emellan straffen, ty
ettdera måste du lida
. Det allmänt
brukliga uttrycket endera eller ettdera
af dem, endera af oss
o. s. v., är,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:56:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saol/2/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free