Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Strindlund (d. 1872)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tog han eget hemmansbruk, förordnades samma år till fjerdingsman,
gifte sig 1817 med bondedottern Greta Månsdotter och har i detta
äktenskap blifvit fader till nio barn, alla uppfostrade för landtbruket.
Mellan de offentliga värf, hvilka ledamotskap af riksdagar, af
statsrevisioner, af komitéer medfört, äfvensom under sina senaste fjorton
lefnadsår, sedan han dragit sig tillbaka från politiska bestyr, bodde
han på sitt hemman Skedom och brukade sin jord, ansedd i sin ort
och hedrad med dess förtroende i åtskilliga kommunala värf. Der
afied han ock, i kretsen af de sina, den 5 juni 1872, åttio år gammal.
Sådan är den gamle riksdagskoryféens korta enskilda biografi.
När han började att förvärfva sig en offentlig, gälde väl samma
regeringsform som nu, men i helt andra former än nu rörde sig
dock regeringen. Talmanskonferenserna sammanföllo t. ex. med
konungens s. k. aftonkonferenser, och talmännen mottogo der af h.
m:t sina instruktioner. Var »stämningen» icke god, sökte man
»förbättra» den; en samtida antecknare, en af de »stilla»
riddarhusmedlemmarne å 1823 års riksdag, säger, att den i början »vresiga» tonen
»saktades genom högvederbörlig influence», och anger arten af denna
så, att hos presterna förbättrades tonen genom löften, hos borgarne
genom »prerogativer i handel och näringar», hos bönderna »pr
kontant» — på riddarhuset verkade »handtlangare», »löpare» och
»klubbister». Och dock var 1823 års riksdag icke utan en rätt sjelfständig
hållning i mången fråga, t. ex. om instruktionen för statsrevisorerna,
och många vigtiga ärenden, t. ex. administrationens ombildning
och opinionsnämndens afskaffande, voro föremål för diskussioner
och beslut. I de förra deltog Strindlund med en viss måtta,
och då norrbottningen Rutberg den 15 mars 1823 allmänneligen
förkättrades, för det han »vill från plogen rycka våra barn och anhöriga
från 20 till 40 års ålder och till en knekthop förvandla Sveriges
odalbönder», teg Strindlund visligen stilla. Men Anders Danielsson, som
påpekade, hvilken fördel det i förbindelse härmed jämväl föreslagna
afskaffandet af indelningsverket skulle medföra för bondeståndet,
uttalade dessa profetiska ord: »Varen förvissade, att den tid skall
komma, då Rutbergs förslag, hvad hufvudsaken angår, ehuru nu
overkställbart, skall med välvilja omfattas.»
Strindlund var 1823 medlem af allmänna besvärs- och ekonomiutskottet
och tillhörde statsutskottet under riksdagarne 1828, 1834,
1840, 1847 och i85o, en plats, som i ståndstiden var icke så litet
inflytelserik. Rédan tidigt hade han ådragit sig konung Karl Johans
särskilda uppmärksamhet, och konungen kallade honom till medlem
i tullkomitéerna 1829 och 1830 samt gaf honom den 16 dec. 1831
»en medalj af guld att å bröstet bäras», sedan han deltagit i
statsrevisionen samma ar. Under 1834 års riksdag och 1835 års revision
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
