Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Schück (d. 1872)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frihet att deltaga i hvilka ämnen, I behagaden, att bivista lektionerna,
eller ej ... Aldrig har jag fått en mera lefvande öfvertygelse om
frihetens välgörande verkningar äfven på detta område, än just under
lärokursen ... Det tillhör icke mig, det tillhör framtiden att bedöma
resultaten deraf att denna lifvande princip (inom seminariet) blifvit i
väsentlig mån frånträdd.»
Bland lärarne i denna »lärokurs» var äfven Martin Schück, som
härmed inträdde i det sista skedet af sin verksamhet, hvilket äfven
blef det betydelsefullaste. »Språklära och literaturhistoria» heter hans
ämne på denna lilla fri-högskolas första program, och han fortsatte
att leda studierna häri äfven i början af seminariets inrättning, det
han dock egentligen tillhörde först som styrelsens sekreterare och
kamrerare, sedan endast i sistnämnda egenskap – tills äfven den
dermed förenade lilla lön 1870 ansågs vara för mycket för hans förtjenster.
Från 1864 hade han imellertid upprättat en vidsträcktare enskild
läroanstalt för qvinnor, indelad i Nya elementarskolan för flickor och
Förberedande lärokursen till Lärarinne-seminariet och Telegrafverket, i
hvilken undervisningskurs sedermera äfven ingingo dels en
folkskoleafdelning, dels en gymnasialafdelning, den sistnämnda närmast afsedd för de qvinnor, hvilka, sedan tillstånd dertill vunnits, skulle vilja
förbereda en blifvande läkarebana genom fullständiga studentexamensstudier.
Planen var storartad, och föreståndaren lyckades med sig
förena både lärare och lärarinnor af framstående skicklighet. Men
tilloppet af lärjungar i de högre afdelningarna motsvarade icke
kostnaderna, som det också var att förvänta, hvarför Schück 1868 hos
stadsfullmäktige anhöll om ett årligt anslag af stadens medel, på det
skolan måtte kunna »försäkra sig om och vid sig fästa goda
lärarekrafter, äfvensom för att kunna allt mera förbättra läroanstalten». Af,
som det uppgafs, formela skäl vägrades dock anslaget, hvilket för
fruntimmersbildningen i hufvudstaden kunnat blifva till stor välsignelse,
och Schück fick nöja sig med stadsfullmäktiges erkännande i ord af
hans flickskolas »framstående plats bland undervisningsanstalter af detta
slag». Enligt 1871 års skolprogram – Schück utgaf årligen sådana,
i likhet med de offentliga läroverkens årsprogramm åtföljda af en
afhandling af någon bland lärarne – hade hans nya elementarskola då,
vid höstens slut, 17 lärare och lärarinnor med 93 lärjungar, hans
förberedande lärokurs seminaristafdelning 9 lärare och lärarinnor med 39
lärjungar samt dennas gymnasialafdelning 13 lärare och lärarinnor med
18 lärjungar, af hvilka blott en enda deltog i alla ämnenas lärokurser.
Ifrån denna ansträngande lärare- och föreståndareverksamhet drogs
Schück under slutet af år 1871 mer och mer bort genom en försvagad
helsa, och han hann endast upplefva den sjette dagen af det nya året
1872. En af hans äldsta elever trädde fram vid hans graf, då hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
