Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Schück (d. 1872)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
panteon. Men dertill kommer, att han äfven i ett afseende är en
tidsbild, väl värd, att vi med vaket sinne egna en stunds
uppmärksamhet åt hans lefnadslopp: Martin Schück var den förste jude, som
hos oss bestigit parnassen, en af de förste, som hos oss fått ens en
tillstymmelse till inträde i statens tjenst. Och ehuru genom våra lagar
utesluten från dennas förmåner, har han i hela sin lifsverksamhet
ådagalagt en genomgående kärlek till det svenska fosterlandet, både dess
forntid och dess utveckling. Hans allmänt erkända, mångåriga
verksamhet som skolföreståndare i hufvudstaden framhölls också inom
riksdagen, då de senaste förändringarna i de med statskyrkan olika
troende medborgarnes ställning vidtogos. »Denne man har särskildt
visat», sade en talare om honom i första kammaren, »huru en jude
kan vara föreståndare för en läroanstalt, som erkännes vara en af de
bästa, och till hvilken ingen har någon fruktan att skicka sina barn»,
och, tillade en annan medlem af samma kammare, »det allmänna
förtroende, dr Schücks läroanstalt åtnjuter från alla håll utgör väl ett
bevis för, att samma förtroende icke skall svika statens skolor, der lärare
af mosaiska trosbekännelsen kunna vinna anställning.»
Stå vi alltså i en tacksamhetsskuld till Martin Schücks minne icke
allenast för de första försöken till en qvinlig högskola i Stockholm,
utan äfven derför, att så betydande erfarenhetsrön blifvit tillgängliga i
fråga om en judes lämplighet som lärare, att dessa kunnat påverka
allmänhetens opinion och må hända äfven i någon mån representanternas
beslut i en för vår civilisations ståndpunkt betecknande fråga; så
böra vi så mycket mera känna oss förpligtade att påminna oss gången
af hans anspråkslösa lefnadsbana, icke för att på sanningens bekostnad
upphöja betydenheten af hans begåfning, men för att, i sanningens
tjenst, hedra hans oegennyttiga lefnad, hans kärlekskraftiga vilja, hans
oförtröttade nit.
Martin Schück var son af grosshandlaren Heyman Schück, af
mosaiska trosbekännelsen, som från Tyskland inflyttat till Stockholm,
och föddes der den 1 maj 1819. I hemmet fostrades fem söner och
två döttrar, och Martin var af sönerna den yngste. Ehuru
affärsverksamhet var den enda for honom öppnade lefnadsbana i det nya
fäderneslandet och ehuru beträdandet af denna skulle gynnats af de yttre
förhållandena och troligen skänkt Martin, liksom sedan bröderna,
oberoende och välstånd, drefs han dock af sin brinnande studielust att
egna sitt lif åt literär verksamhet, huru många törnen denna än kunde
komma att bära för en aldrig så kunnig svensk – som icke bekände
den »rena evangeliska läran». Student i Upsala 1834, tillbragte han
åtta år vid universitetet, under tiden afläggande disputations- och
examensprof för filosofiska doktorsgraden och några terminer inom
»Stockholms nation» fungerande som senior, hvarefter han promoverades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
