Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- [131] Riksarkivet
- [132] Kungl. Biblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[131] Ecklesiastikdepartementet.
Riksarkivet.
Till kungliga kansliets uppgift hörde att förvara
såväl koncept till utgående bref eller afskrifter
däraf (registratur) som inkomna handlingar
m. m. Det var dock först under Johan III:s
regering som arkivgöromålen började skiljas från
öfriga kansligöromål, så att vissa tjänstemän
därmed sysselsattes, och under Gustaf II Adolfs
tid infördes omsider en fastare organisation,
tack vare rikskansleren Axel Oxenstiernas intresse
för saken. Enligt kansliordningen den 16 okt. 1618
skulle en af sekreterarne hafva »riksens archivum»
under händer och i förvaring. Dessutom skulle enligt
kansliordningarna af 1626 och 1661 ett kansliråd såsom
»custos archivi» hafva öfverinseende öfver arkivet,
och samma befogenhet hade senare hofkansleren och,
efter departementalstyrelsens införande 1840, chefen
för Ecklesiastikdepartementet. Arkivsekreteraren kan
dock, åtminstone från 1650-talet, betraktas såsom
arkivets verklige ledare. Han erhöll 1835 titeln
riksarkivarie. Sambandet mellan Riksarkivet och
kansliet upplöstes alldeles, då i kungl. brefvet den
1 juni 1877 förordnades, att Riksarkivet från och med
följande år skulle vara ett själfständigt ämbetsverk
med riksarkivarien såsom chef.
Enligt nu gällande instruktion den 25 okt. 1901
med ändring den 12 okt. 1906 utgör Riksarkivet den
centrala myndigheten för det offentliga arkivväsendet
i Sverige. De handlingar, som redan tillhöra
Riksarkivet, så ock de, som från Kungl. Maj:ts
kansli eller andra styrelseverk eller ock eljest
till Riksarkivet öfverlämnas, skola där vårdas,
ordnas och förtecknas för att, vare sig för staten
eller enskilda, hållas tillgängliga, äfvensom –
i den mån de äro af vikt såsom historiska källor –
i tryck utgifvas. Vidare åligger riksarkivarien
att, i enlighet med hvad i kungl. förordningen
angående inspektion af vissa offentliga arkiv den
12 okt. 1906 är stadgadt, inspektera landsarkiv och
därmed jämförliga arkivdepåer samt andra i nämnda
förordning omförmälda arkiv.
Aflöning. Riksarkivarien 7,500 kr., däraf lön 5,000
kr. och tjänstgöringspgr 2,500 kr.; arkivarier 4,500
kr., däraf lön 3,000 kr. och tjänstgöringspgr 1,500
kr., jämte två ålderstillägg efter 5 och 10 år å 500
kr.; amanuenser 3,000 kr., däraf lön 1,800 kr. och
tjänstgöringspgr 1,200 kr., jämte två ålderstillägg
å 500 kr.
Riksarkivarie
Hildebrand, Henrik Robert Teodor Emil, fil.dr,
KNO2kl, LHA, LSkS, f. 48; 01.
Arkivarier
Westrin, Johan Theodor, til.dr, RNO,
f. d. historiograf vid KMO, RVO, RFrHL, LHA, LSkS,
f. 50; 97, vid historiska afdelningen.
Bergh, Severin, til.dr, RNO, LSkS, f. 58; 99, vid
administrativa afdelningen.
Sondén, Per Henning Simeon, fil.dr, RNO, LSkS, f. 53;
99, vid historiska afdelningen.
Amanuenser
Hammarskjöld, Carl Hilarion Agathon, fil.kand.,
RVO, LSkS, f. 48; 99.
Almquist, Johan Axel, fil.dr, bibliotekarie hos
H. M. Konungen, vice slottsarkivarie,
historiograf vid KMO, OIISGbmt, LSkS, f. 70; 04.
Lewenhaupt, Adam Ludvig Carl, grefve,
riksheraldiker [134], f. 61; 04.
E. o. amanuenser (med fast arfvode)
Edelstam, Carl Gustaf, jur. kand., f. 68; 04.
Bååth, Ludvig Magnus, fil. dr, f. 74; 04.
Brulin, Johan Olof Herman, fil,dr, LSkS, f. 75; 06.
Malmsten, Erik Heiming, f. 66; 06.
Bratt, Arnold [66], f. 76; 07.
*
[132] Kungl. Biblioteket.
Var ursprungligen de svenska konungarnes
privata egendom; 1611 blef Johannes Buræus förordnad
till dess vårdare. Gustaf II Adolf skänkte en
stor del däraf 1621 till Uppsala universitet,
men under drottning Kristina ökades biblioteket
betydligt genom de under trettioåriga kriget hemförda
boksamlingarna. Vid sin afflyttning 1654 ur riket
medförde hon dock större delen däraf till Rom. Under
Karl X Gustaf ökades det ånyo genom krigsbyten samt
erhöll 1661 rätt att erhålla ett exemplar af allt hvad
som tryckes å rikets tryckerier, hvilket stadgande
äfven är intaget i nu gällande tryckfrihetsordning af
den 16 juli 1812. Vid slottsbranden 1697 gick större
delen af biblioteket förlorad, så att endast 6,700
band och 283 handskrifter återstodo, och biblioteket
förvarades därefter på flere olika ställen, till dess
det 1768 erhöll den lokal i nordöstra slottsflygeln,
i hvilken det förblef ända till 1877 i nov., då det
flyttades till den i Humlegården därför särskildt
uppförda byggnaden. Biblioteket har dels genom
arkivexemplar, dels ock genom gåfvor och inköp under
tidernas lopp så ökats, att det vid i dec. 1903
företagen räkning befanns äga 314,902 band, däribland
10,435 handskrifter och 9,202 portföljer med inemot
en million småskrifter (under 100 sidor), porträtt,
kartor, planscher och flygblad. Det nu gällande
»Reglementet för Kungl. biblioteket» är utfärdadt
den 9 nov. 1877. Dess hufvuduppgift är att bilda en
såvidt möjligt fullständig samling af all svensk och
Sverige rörande litteratur. Af utländsk litteratur
inköpas icke specialarbeten inom de vetenskapsgrenar,
för hvilka särskilda bibliotek finnas i Stockholm,
såsom naturvetenskap, matematik, astronomi, teknisk
och landtbrukslitteratur, medicin, numismatik,
krigsvetenskap och officiell statistik. Det är
tillgängligt alla sockendagar kl. 10 f. m. – 3
e. m. samt läsesalen äfven kl. 6–9 e. m.
Genom K. Bibliotekets försorg utgifves årligen
gemensam katalog öfver Sveriges offentliga
biblioteks inköp af utländsk litteratur från och
med 1886. Alfabetiskt tioårsregister för 1886–95 är
utgifvet och förberedes för 1896–1905. För närvarande
uppgå de delaktiga biblioteken till 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:17:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rikskal/1908/0175.html
