Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- [57] II. Konungens högsta domstol
- [58] III. Kungl. Maj:ts kansli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[57] II. Konungens högsta domstol.
Konungens domsrätt, som omnämnes redan
i landskapslagarna, utöfvades ända till
början af 1600-talet på ting i landsorten,
räfst- och rättareting, eller vid konungens
hof. Efter åtskilliga reformförsök under de första
Vasakonungarnes tid uppdrogs konungens domsrätt enligt
rättegångsordinantien af 1614 åt en konungslig
hofrätt, men redan följande år fick man rätt att
begära revision af hofrättens dom hos Kungl. Maj:t,
och konungens domsrätt kom, bl. a. enligt instruktion
den 30 maj 1630, att utöfvas af rådet, sedermera
i denna egenskap kalladt Revisionsrätt eller
Justitierevision, ända till 1789, då den nuvarande
Högsta domstolen upprättades (förenings- och
säkerhetsakten § 2, kungl. förordnande den 15 maj
1789). Enligt 1809 års regeringsform (§ 17 i dess
ursprungliga lydelse) skulle Högsta domstolen bestå
af tolf ledamöter med titeln justitieråd. Längre
fram bestämdes, att Högsta domstolen skulle arbeta
på två afdelningar och utgöras af 16 justitieråd
(kungl. stadgan den 23 okt. 1860). Antalet ökades
genom lagen den 26 mars 1897 till 18 justitieråd,
tidvis arbetande på tre afdelningar. Genom lagen den
20 juni 1905 föreskrefs, att intill 1908 års utgång
21 justitieråd skola arbeta på tre afdelningar.
I vissa fall kunna mål handläggas af Högsta domstolens
afdelningar samfälldt (kungl. stadganden 20 juni
1905). Rörande krigsrättsmål gäller, att tvenne
militärpersoner af högre grad, dem konungen
härtill förordnar, skola sådana mål i Högsta
domstolen öfvervara och däröfver rösta. Konungen äger
i Högsta domstolen, liksom förut i Justitierevisionen,
tvenne röster i de mål, hvilkas föredragning
och afgörande han för godt finner att öfvervara.
Alla högsta domstolens beslut utfärdas i konungens namn.
Aflöning för justitieråd 13.000 kr. (lön).
Justitieråd
Herslow, Ernst Johan Adalbert, jur.dr, KmstkNO,
f. 38; 86.
Lilienberg, Gustaf Robert, KmstkNO. KDDO2gr,
f. 41; 87.
Huss, Magnus Wilhelm, fil.dr, jur.kand., KmstkNO,
f. 43; 89.
Carlson, Karl Gustaf, jur. o. fil.dr, KmstkNO,
f. 50; 89.
Lindbäck, Karl Georg, KmstkNO, f. 46; 92.
Claëson, Nils Ludvig Alfred, förutv. statsråd,
KmstkNO, f. 48; (92–98) 02.
Wijkander, Carl Rutger Theodor, jur.dr, KmstkNO,
f. 50; 93.
Thollander, Axel Ferdinand, KmstkNO, f. 48; 97.
Billing, Herman, jur.dr, fil.kand., KmstkNO. KDDO2gr, f. 49; 97.
Bohman, Hugo Erik Mauritz, KmstkNO, f. 52; 97.
Ramstedt, Johan Olof, förutv. statsminister,
KmstkNO, RNS:tOO, f. 52; (98–02) 05.
Westring, Hjalmar Georg, jur. dr, förutv. statsråd,
KmstkNO, StkDDO, KNS:tOO1kl, RRS:tAnO2kl, f. 57; (98–01) 05.
Cassel, Carl Edvard, jur.kand., KmstkNO,
f. 53; 98.
Grefberg, Ernst Wilhelm, KmstkNO, f. 45; 98.
Quensel, Olof Eberhard Carl. jur.kand., KNO1kl,
f. 55; 02.
Silverstolpe, Karl Fredrik, KNO1kl, LMA, f. 54; 02.
Marks von Würtemberg, Erik Theodor, frih., jur.
dr, fil.kand., förutv. statsråd, KNO1kl,
KNS:tOO1kl, f. 61; (03–05) 06.
Petrén, Johan Edvard, jur. kand., förutv. statsråd, KNO1kl,
f. 63; 05.
Sundberg, Gustaf Emil, KNO2kl, f. 63; 06.
Borgström, Axel Gustaf Sven, RNO, RVO, f. 62; 07.
Skarstedt, Sigfrid Adalvard, jur.dr, fil.kand.,
RNO, f. 67; 08.
*
[58] III. Kungl. Maj:ts kansli.
Under medeltiden, åtminstone från 1200-talet,
omtalas en kansler, vanligen tillhörande det
högre prästerskapet, såsom konungens biträde
vid skrifgöromål. Ämbetet förekommer äfven
under större delen af Vasaregenternas tid jämte
sekreterare och skrifvare, och hela denna personal,
som hade till uppgift att uppsätta, utskrifva och
expediera kungl. bref och andra aktstycken samt
att mottaga och förvara inkommande handlingar,
började under Gustaf I:s tid kallas Kansliet. Ett
ordnadt ämbetsverk med rikskansleren såsom chef
blef dock kansliet först under Gustaf II Adolfs
och Kristinas tid, särskildt genom 1626 års
kansliordning och 1634 års regeringsform. Sedan
rikskanslersämbetet upphäfts 1680, hade kansliets
chef titeln kanslipresident ända till 1809, utom
några år på 1790-talet, då rikskanslerstiteln
återupplifvades, hvarefter utrikesstatsministern var
kansliets chef till 1840. Redan på 1500-talet börjar
en viss arbetsfördelning i kansliet genomföras,
men en stadgad ordning i detta hänseende inträdde
först med kansliordningarna af 1713, 1719 och
1720. Enligt de båda sistnämnda delades kansliet
i följande »expeditioner»: en Revisionsexpedition
för alla till justitien hörande ärenden» samt tre
statsexpeditioner, nämligen en för utrikesärenden
(Utrikesexpeditionen), en för ärenden rörande
krigsmakten till lands och vatten (Krigsexpeditionen)
samt en för öfriga inrikesärenden (Inrikesexpeditionen).
Enligt kansliordningen af 1773 upprättades en fjärde
statsexpedition, Handels- o. finansexpeditionen, och 1789
tillkom ytterligare en ecklesiastikexpedition. Båda dessa
indrogos 1793 men återupprättades 1809. Statsexpeditionernas
chefer hade i regeln titeln statssekreterare.
Vid kansliets omorganisation 1840 upphäfdes
statssekreterareämbetet, och statsråden själfva blefvo
chefer för »departementen», som kansliets
afdelningar nu kallades, ett nytt justitiestatsdepartement
upprättades, och krigsexpeditionen delades
i två: Landtförsvarsdepartementet och
Sjöförsvarsdepartementet (kungl. stadgan och
cirkuläret den 16 maj 1840). Genom en ny omreglering
enligt kungl. stadgan den 31 mars 1900 inrättades
Jordbruksdepartementet. Se vidare nedan under
departementen.
Jämte sin gamla uppgift hade kansliet alltsedan
1600-talet äfven haft beslutanderätt i vissa
ärenden (både inrikes- och utrikes-) i egenskap
af »kollegium». Kanslikollegium upphäfdes 1801 men
ersattes sedan delvis af kanslersgillet (1801–1809)
och kanslistyrelsen (1809–1833).
Nu gällande instruktion är utfärdad den 7 juni 1878,
med ändringar den 8 dec. 1904 och den 30 dec. 1905,
för ämbets- och tjänstemännen i Kungl. Maj:ts
kansli utom Utrikesdepartementet samt Nedre
Justitierevisionen och justitiekansleren. Angående
dessa se nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:17:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rikskal/1908/0134.html
