Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Japan
- Kina
- Lichtenstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Japan.
Residens: Tokio.
Japanska historiker påstå, att den japanska
staten grundats 660 före Kristi födelse af den
förste mikadon, Jimmu, och att den ännu regerande
dynastien härstammar från honom. Sedan 1100-talet
styrdes emellertid landet faktiskt af den japanska
härens generalissimus, schogunen.
Schogunvärdigheten innehades hvart efter annat af
flere familjer, sist af Tokugava-ätten. Den siste
schogunen nedlade 1867 sitt ämbete, hvarefter mikadou
(kejsaren) Mutsuhito inträdde i utöfningen af sina
rättigheter.
 |
| Kejsare Mutsuhito. |
MUTSUHITO, kejsare af Japan, f. 1852 3/11; kejsare
1867 13/2; g. 1869 9/2 m. Haruko, f. 1850 28/5,
prinsessa af huset Fujivara.
1. Josjihito Harunomija, kronprins, f.
1879 31/8; g. 1900 10/5 m. Sadako, prinsessa af huset
Fujivara, f. 1884 25/6.
2. Hirohito Mitinomija, prins, f. 1901 29/4.
3. Josuhito Atsunomija, prins, f. 1902 25/6.
4. Nobuhito Terunomija, prins, f. 1905 3/1.
*
5. Masako Tsunenomija, prinsessa, f. 1888 30/9.
6. Fusako Kanenomija, prinsessa, f. 1890 28/1.
7. Nobuko Fuminomija, prinsessa, f. 1891 7/8.
8. Tosjiko Jasunomija, prinsessa, f. 1896 n/5.
*
Kina.
Tsingdynastien. Residens: Peking.
Sedan den mandschuriske anföraren Sjun-tsji 1644
eröfrade Peking, har den af denne grundade dynastien
Tsing eller Tai-Tsing innehaft Kinas tron. Kuangsu
är den nionde kejsaren af
denna dynasti. Någon arfsrätt till Kinas tron finnes
ej, utan hvarje kejsare äger att bland familjens
yngre medlemmar utse sin efterföljare.
KUANGSU, f. 1872 2/8; kejsare 1875 12/1.
*
Liechtenstein.
Huset Liechtenstein. Residens: Wien o. slottet
Feldsberg i Nedre Österrike.
Gundaccar, en ättling af det gamla österrikiska huset
Liechtenstein, erhöll furstevärdighet 1623. Genom
köp förstorades familjens herradöme, och 1719 upphöjdes grefskapet Vaduz och
herrskapet Schellenberg till riksfurstendöme under
namn af Liechtenstein.
1. Marie, f. 1834 20/9 g. 1860 29/10 m. Ferdinand
von Trauttmansdorff, grefve, f. 1825, d. 1896.
2. Aloysia, f. 1838 13/8; g. 1864 22/5
m. Heinrich von Fünfkirchen, grefve, f. 1840, d 1885.
3. Ida, f. 1839 17/9; g. 1857 4/6 m. Adolf Joseph,
furste af Schwarzenberg, f. 1832 18/3.
4. JOHANN II, furste, f. 1840 5/10;
tilltr. reg. 1858 12/11.
5. Henriette, f. 1843 6/6; g. 1865 26/4
m. Alfred, furste af Liechtenstein, f. 1842, d. 1907.
6. Anna, f. 1846 26/2; g. 1864 22/5 m. Georg,
furste af Lohkowitz, f. 1835 14/5.
7. Theresia, f. 1850 28/7; g. 1882 m. Arnulf,
prins, f. 1852, d. 1907. Se Bajern.
8. Franz de Paula, f. 1853 28/8.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:17:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rikskal/1908/0094.html
