Return to Recent Changes
| Changes made to nfab/0052 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.2 | 874 | 848 = 97% | 3 = 0% | 23 = 3% | |
| 1.3 | 945 | 848 = 90% | 50 = 5% | 47 = 5% | |
Beaumont-Beauvallet.
88(1753 och 1756). En afsvuren fiende till
Voltaire, angrep han denne i flere
pamflett-artade skrifter. B. dog 1773 som
tjensteman vid kongl. biblioteket i Paris.
<b>Beaumont,</b> <sp>Elie de.de,</sp> fransk geolog. Se <sp>Elie de
Beaumont.
Beaumont [bå- 1. bjii-],</sp>.
<b>Beaumont</b> [bä- l. bju-], <sp>Francis,</sp> engelsk
dramatiker, f. 1586, d. 1615, skref sina
dramer gemensamt med Jolin<sp>John Fletcher</sp>
och nämnes derför vanligen tillsammans med
denne. Traditionen förmäler, att Fletcher
var den mest uppfinningsrike bland dem
och att B. deremot hade större förtjenst om
plananläggning och utförande. I allmänhet tjenade
Shakspeare dem som förebild, och de sattes af
sina samtida till och med öfver denne skald,
trots det omåttliga effektsökeri, som vidlåder
deras arbeten. Dessa utmärka sig för öfrigt genom
den yppigaste fantasi. De båda skaldernas dramer
(omkr. 50 stycken) hafva flere gånger blifvit
utgifna, bäst af Dyce (1843-46).(1843--46).
<b>Beaumont [båmåW],</b> [båmå'ng], <sp>Gustave Auguste de la
Bonninière de,</sp> fransk publicist, dotterson till
Lafayette, f. 1802, d. 1866, fick 1831 uppdrag af
regeringen att tillika med Tocqueville studera
fängelseväsendet i Förenta staterna. 1840
blef han medlem af deputerade kammaren och höll
sig.
sig der till oppositionen. 1848 invaldes han i
den konstituerande församlingen och utsågs till
dennas vice-president. Han slöt sig der till
de moderate republikanerna. Under Cavaignacs
presidentskap var B. sändebud i London. Mot
Napoleons statsstreck protesterade han och blef
derför häktad, men snart åter frigifven. Hans
förnämsta arbeten äro <i>Marie, ou l'esclavayel'esclavage aux
Etats-unis</i> (1835, 5:te uppl. 1842) och
<i>L'Irlande sociale, politique et religieuse</i> (1839,
7:de uppl. 1863).
<b>Beaumont-Vassy [båmå'm?-vassl],</b> [båmå'ng-vassi], <sp>Edouard
Ferdinand de la Bonninière.Bonninière,</sp> vicomte de, fransk
historieskrifvare, f. 1816, blef 1840 anställd
vid den franska legationen i Stockholm, hvilket
gaf honom tillfälle att författa ett historiskt
verk om Sverige: <i>Les suédois depuis Charles XII
jusqu'ä
jusqu'à Oscar I</i> (1841, 3:dje uppl. 1847). Från
1851-53
1851--53 var han prefekt i Laon. Bedrägliga
finans-spekulationer bragte honom 1859 i
konflikt med domstolarna och ådrogo honom
två års fängelse. Utom ofvannämnda arbete har
B. författat <i>Histoire de mon temps (1855-65);</i> (1855--65),
<i>Les salons et la société parisienne sous
Louis-Philippe I</i> (1866), <i>Les salons de Paris et
de la société parisienne sous Napoléon III</i> (1868)
m. fl. samt flere romaner. Död i Paris 1875.
<b>Beaune</b> [bån], stad i franska depart. Côte
d'Or, vid Bouzaise, s. om Dijon, 9,940
innev. (1872). Staden, som eger en kyrka från
13:de årh. och ett bibliotek på 36,000 band,
omgifves af härliga vinberg, hvilka lemna de
bästa af Bourgognes viner.
<b>Beaune</b> [bån], <sp>Florimond de,</sp> fransk matematiker,
f. 1601, d. 1652, bidrog till fullkomnandet
af den analytiska geometrien och är, genom
det s. k. <sp>beauneska problemet,</sp> att anse som
grundläggaren af integral-kalkylen. Nämnda
problem går ut på att bestämma en kurva
genom någon gifven egenskap hos hennes tangenter.
<b>Beaune-la-Rolande</b> [bån la rålansrd],råla'ngd],
stad i franska depart. Loiret. 1,057
innev. (1872). Preussarna under Voigts-Rhetz
besegrade der fransmännen under general Aurelle
de Paladines d. 28 Nov. 1870.
<b>Beauplan [båplans],</b> [båplang], <sp>Victor Arthur Rousseau de,</sp>
fransk teaterförfattare, f. 1823.1823, har förvärfvat
sig ett namn mest genom den versifierade
sedemålningen <i>L'école des ménages</i> (1858) och
lustspelet <i>Les plantes parasites</i> (1862). Vanligen
arbetar han i förening med andra författare. I
Sverige hafva följande af hans stycken blifvit
gifna: <i>Bonsoir voisin!</i> ("Godnatt, granne!",
författadt af B. och Brunswick), <i>L'amour
mouillé </i>("Kärleken i regnväder", af Carré,
Barbier och B.) och <i>La poupée de Nuremberg</i>
("Nürnbergerdockan", af Leuven och B.).
<b>Beauregard [bårygär],</b> [bårögar], <sp>Peter Gustavus Toutant,</sp>
nord-amerikansk general, föddes 1817 på sin
faders plantage nära New-Orleans, ingick 1838
i artilleriet och deltog 1846 med utmärkelse
i kriget mot Mejico. Sedan han i Februari 1861
tagit afsked från armén, omfattade han med ifver
den rebelliske söderns parti och utnämndes genast
till brigadgeneral hos sydstaterna. Som sådan
började han, genom angreppet på fort Sumter,
inbördeskriget i Nord-Amerika och fick i Juni
befälet öfver den i Virginien samlade armén. Den
21 Juli vann han segern vid Bull Run, hvarpå
följde hans utnämning till general. I Mars 1862
erhöll han befälet öfver armén vid Mississippi
under general A. S. Johnston, men när denne i
April stupat, öfvertog B. högsta befälet. Han
befäste sig nu vid Corinth och höll general
Hallecks här i schack nära 2 månader. Då han
sedermera blef tvungen till återtåg, utförde
häri
han det med ringa förlust. Till följd af dålig
helsa nedlade han derpå sitt kommando. Efter sitt
tillfrisknande försvarade han under sommaren
och hösten 1863 med god framgång Charleston. I
Maj.
Maj 1864 förenade han sig med general Lee vid
Richmond, deltog i drabbningarna vid Drurys
Bluff d. 16 Maj och vid Petersburg d. 23
Juni. Efter krigets slut drog sig B. tillbaka
till privatlifvet och har sedan sysselsatt sig
bl. a. med jernvägsbyggnader.
<b>Beauvais [bäva],</b> [båvä], hufvudstad i franska
depart. Oise (Isle de France), vid
Avelons och Therains sammanflöde. 13,253
innev. (1872). Biskopssäte. Bland stadens
många präktiga byggnader märkes i synnerhet
katedralen, som är ett gotiskt mästerverk
från 13:de och 14:de årh. B. kallades af
romarna Cæsaromagus.<i>Caesaromagus.</i> Der hafva hållits flere
kyrkoförsamlingar. Det belägrades 1433 af
engelsmännen och 1472 af Karl den djerfve. Vid
det senare tillfället utmärkte sig stadens
qvinnor genom sitt tappra försvar. De anfördes
då af <sp>Jeanne Fouquet</sp> (la Hachette), till hvilkens
ära en staty upprestes i B. 1851.
<b>Beauvallet</b> [båvale], <sp>Pierre François,</sp> fransk
skådespelare, f. 1801, var sedan 1830 anställd
vid Théatre<sp>Théâtre français</sp> och utmärkte sig i
synnerhet uti den s. k. klassiska tragediens
hjelteroller. Han författade äfven sjelf