Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. X. Sveriges klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Om hösten draga sig isotermerna långsammare söderut:
12-grads-kurvan stannar 34 dagar pä vägen tillbaka
från Haparanda till Bornholm och O-gradskurvan 70,
ett bevis på huru välgörande hafvets närhet är för
södra Sverige. Detta blir ännu mera påtagligt, om man
observerar, att på samma 70 dagar hinner O-gradskurvan
på kontinenten ända ned mot trakten af Adriatiska
hafvet, där hon, såsom af vår januarikarta, Pl. V,
framgår, befinner sig om vintern.
Räknar man ut medeltemperaturen för hela aret, finner
man den vara högst, dock ej mera än + 7°, utefter
hela västkusten och Skånes sydkust: i Stockholms-
och Upsalatrakten och västerut strax norr om de stora
sjöarne är årstemperaturen +5°, och största delen af
både Norrbottens och Västerbottens lappmarker ha en
medeltemperatur, som ligger under noll grader.
Tabellen på nästa sida anger den ärliga
medeltemperaturen under åren 1860-1894 på 34 öfver
hela landet spridda observationsorter.
Temperaturens dagliga och årliga period.
Pä den dauliaa perioden ha vi redan sid. 35
lämnat ett exempel, till hvilket vi hänvisa. Om
temperaturkurvorna i öfriga delar af landet ock bli
ungefär likartade, sa modifieras de dock något på
grund såväl af breddgraden som af observationsortens
läge vid haf eller inuti landet. Om vintern blir
den dagliga amplituden i nordligaste Sverige så
liten, att den 1. ex. i Jockmock blott uppgår till
O ,2 i december månad, medan den samtidigt i södra
Sverige uppgår till flere grader. Som exempel pä
hafvets modererande inflytande äfven pä den dagliga
amplitudens storlek kunna vi anföra, att denna ingen
manad öfversliger 5,8 i Visby, men i Linköping en
månad uppgår till 10 ,2.
För alt intet missförstånd måtte uppstå, påpeka vi,
att de här och annorstädes anförda amplituderna i
temperaturens dagliga period äro skillnaderna mellan
de genom talrika observationer utrönta timmedia,
och att de icke kunna erhållas medelst maximi-
och minimi-termomelrar. Skillnaden mellan dessa
termometrars medeltal för en månad blir naturligtvis
betydligt större, eftersom den högsta och den lägsta
temperaturen dels kan inträffa än en, än en annan
timme på dygnet, dels ofta kan betydligt skilja sig
från timmediet.
Den arliua perioden måste i ett land med så stor
utsträckning i norr och söder som vårt bli ganska
olika i dess skilda delar, så mycket mera som de
sydliga delarne, där man redan på grund af bredd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
