Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IX. Väderleksförutsägelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
På grund af dylika telegram upprättas de synoptiska
kartorna: i Stockholm fore juli 1890 endast en
dagligen, nämligen för kl. cS f. m.; sedan dess äfven
en för kl. 9 e. m. och under månaderna juli-september
ännu en tredje, grundad på kortare, under tiden mellan
2 och 4 e. m. inlöpande väderlekstelegram.
Vi ha i det föregående lämnat exempel på,
huru de morgonkartor se ut, som publiceras i
de dagliga tidningarne, och visa i figg. 60-65
några reproduktioner af de fullständigare kartor,
som på centralanstalten användas för affattandet af
»utsikterna» och stormvarnin-garne. För att kartorna,
som i orginal ha storleken 40x37 cm2, icke vid den här
företagna förminskningen skulle bli allt för orediga,
ha vi uteslutit de silTror angående lufttryck och
temperatur, som på kartorna äro utsatta bredvid de
ringar, som beteckna observationsorterna. Endast på
fig. 65 äro de högsta lufttrycken utsatta.
Vindstyrkan anges genom streck i pilarnes fan,
som alla äro riktade åt samma sida, och genom att
använda dels långa streck, som hvartdera beteckna
2 grader, dels hälften så långa, kan man beteckna
samtliga siffrorna i den Beaufortska skalan. Två hela
och ett halft streck betyder alltså vindstyrkan 5
o. s. v. Dimma betecknas med tre under hvarandra
dragna, parallela streck (ex. Halmstad den 28
kl. 8. f. m.)
De stora bokstäfverna referera sig till lufttrycket
och betyda: H högt, L Idyt, S stigande och F
fallande. Utom de fulltecknade kurvorna, isobarerna,
finnes på kartorna äfven ett system andra kurvor, som
vi tecknat streckade och smalare och som ha följande
betydelse. Vid hvarje observationsort utsattes, huru
mycket lufttrycket ändrat sig sedan näst föregående
observation, hvarvid stigning betecknas med -f,
sjunkning med -, och kurvor läggas genom genom orter
med samma lufltrycksändring. Dessa kurvor, som på
våra kartor äro utlagda för hvarannan hel millimeter,
kallas isallobarer.
De likna till sin form isobarerna, i det att de bilda
slutna ringar eller också kurvor, som tydligen äro
öppna endast på den grund att kartans område ej varit
tillräckligt stort. Ett område, där barometern stigit,
kallas ett stiyninysomrdde, ett, där han fallit,
ett fall-oinrdde. Dessa stignings- och fallområden
förflytta sig på kartan och omgestalta lufttryckets
fördelning och därmed isobarerna. Går ett fallområde
åt ett förut lågt lufttryck, fördjupar det detta och
gör gradienterna större, hvaraf med fallande barometer
följer ökad vindstyrka. Om fallområdet däremot tar
vägen öfver ett högt lufttryck, utjämnar det detta,
den förut befintliga gradienten minskas eller upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
