Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VIII. Väderleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
natur. Det är lack vare dessa som årsknrvan för
Norska västkusten, fig. 58, visar ett något jämnare
förlopp än kurvan för Sverige, och det är dessa
hvirfvelåskväder, som totalt omvända kurvan för
Island, så att den visar ett maximum af åskväder
under vintern. Absolut taget äro åskvädren icke
ens om vintern talrika på Island (frekvensen är i
medeltal endast ett åskväder i januari), men som
värmeåskväder alldeles icke förekomma och äfven
hvirfvelåskvädren äro ytterligt sällsynta om sommuren,
bli vinteråskvädren i en kurva för den relativa
frekvensen fullkomligt dominerande. Äfven på andra
haf har man funnit, att åskvädren äro talrikare
under vinterhalfåret än under sommarhalfåret,
liksom att de oftast rasa om nätterna. Kurvan från
norska västkusten, fig. 57, visar ett vida mindre
utprägladt dags-
Febr Mtrs Apr Maj. Juni JuJji Aug. Sept. Okt.
Nov. Dec.
____Sverige _____7STorge,ltusteTL
........Island.
Fig. ,’)8.
Askvädrens olika lalrikhel ZZIH/CT årets olika månader
i procent af samtliga under året inträffade.
maximum än t. ex. kurvan från Sverige, hvilket
är en antydning i samma riktning.
Enär åskvädren äro elektriska fenomen och jordens
elektriska förhållanden påverkas dels af månen, dels
af solfläckarna, har man sökt konstatera perioder
i åskvädrens förekomst, som skulle bero på månens
rörelse, på solens rotationshastighet, ett hvarf
på omkring 26 dygn, och på soliläeksperioden om
cirka 11 år. I vissa fall ha dylika perioder kunnat
konstateras, men vi anse det ej nödigt att här ingå
på närmare detaljer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
