Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VIII. Väderleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
Den nedgående luften öfver ett maximum uppvärmes
alltid genom kompressionen högst betydligt. Jordytan
åter afkyles starkt genom värmets utstrålning genom
den klara och torra luften och de lägsta luftlagren
blifva härigenom äfven starkt afkylda. Vid sträng
köld råder således varmare väderlek på stundom ringa
höjd öfver marken. På toppen af en mast är det en
kall vinternatt 6°-10° varmare än vid marken. Den 26
februari 1892 var det på f. m. -14°,5 vid stranden
af Fyris i Upsala, men samtidigt endast -4°,o på
slottsbacken något hundratal meter därifrån.
Den l oktober 1889 härskade åter ett
minimum med ovanligt lågt lufttryck öfver
Alptrakterna. Temperaturen föll då öfver allt med
höjden starkare än vanligt. Så t. ex. var det då i
Salzburg +8°,7, men på Schafberg -0°,2, eller 5°,6
kallare än i medeltal för årstiden.
Öfriga uäderlekstyper.
Utom de nu behandlade isobartyperna, minimet eller
cyklonen och maximet eller anticyklonen, hvilka äro
de viktigaste, förekommer det en del andra typer,
af hvilka de flesta framkallas genom den samtidiga
förekomsten af ett par af hufvudtyperna och därför
kunna
N.
760
160
755
Udde
760
765
’760
7S5
Fi(j. 55. Skematisk bild af de viktigaste
isobartijperna.
betraktas som sekundära typer. Vi skola definiera
dessa typer och i största korthet nämna det
karakteristiska i deras väderlek, hvarvid vi utgå
från den skematiska bilden i fig. 55.
Om två minima samtidigt äro inne på kartan, skiljas
de genom ett högre, långsträckt lufttryck, som kallas
en rygg (se fig. till höger), ett par samtidiga maxima
skiljas genom ett lägre lufttryck, som fått namnet dal
(se fig. till vänster). Som maxima och minima följa
hvarandra på ungefär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
