Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VIII. Väderleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
eller senare observerat i Europa. Kartan omfattar
ett större område än de kartor, som publiceras i
de dagliga tidningarne, hvarför tre af kurvorna
blifvit fullt slutna. Kartan är ett vackert exempel
på ett utprägladt maximum med sitt stora område af
föga växlande lufttryck i centrum, med sina tätt
liggande isobarer i utkanterna, särskildt norrut,
och med sina vindar, som väl följa de generella
lagarne. Inom den innersta isobaren äro lufttryckena
utsatta vid samtliga observation sorter, hvarigenom
synes, att barometern i själfva centrum steg i det
allra närmaste till 800 millimeter, och att han i
sydöstra Sverige stod endast ett par millimeter lägre.
Blåste luften utåt utan att samtidigt ersättas af i
högre lager tillströmmande luft, skulle ju maximet
genast försvinna. I det föregående har visats,
att dylik tillströmning i höjden .till trakter med
högt lufttryck måste bli en följd af nivåytornas,
d, v. s. ytornas med lika lufttryck, sänkning
öfver ett maximum, och hvad beträffar de maxima,
som stryka fram öfver Sverige, har man från flere
ställen t. ex. Upsala af cirrusmolnens gång på det
otvetydigaste konstaterat en sådan tillströmning af
luft i de högre lagren (se fig. 51 till höger).
Luftcirkulationen i en anticyklon blir alltså sådan,
att i höjden luft strömmar till, hvilken sedan sjunker
nedåt och närmare marken strömmar utåt. Följden
af luftens nedåtgående rörelse blir den, att hon
uppvärmes och således den relativa fuktigheten
allt mera minskas, hvarför anticyklonerna utmärkas
af klar himmel och ringa nederbörd. Om nederbörd
någonstädes skall vara att vänta, skall det vara
företrädesvis i nordvästra delen, där vindarne
komma från söder, och här faller också stundom om
vintern snö ur rätt mäktiga moln. Belägenheten intill
haf eller höga berg modifierar i maxima liksom i
minima nederbördens fördelning. Hurudan den är i
Upsala, framgår af fig. 49 till höger sid. 149. Som
himlen mestadels är klar, pågå såväl in-solation
som utstrålning obehindradt, hvarför om sommaren
dagarne bli heta, nätterna jämförelsevis kalla. Den
stora temperaturdifferensen framkallar riklig dimma
om nätterna, men en dimma af det slag, som fortares
uppifrån af morgonsolens strålar och som allmänt
är ett tecken till klart, vacker väder. Om vintern
öfverväger utstrålningen under de långa nätterna
öfver de korta dagarnes insolation, hvarför maxima
om vintern oftast utmärkas af intensiv köld. Det
är ingalunda ovanligt, att när ett barometermaximum
om vintern ligger öfver mellersta Europa kölden där
kan bli så stark, att folk fryser ihjäl, medan man
samtidigt har blidväder uppe i Haparanda. I dalar och
lågländer blir det äfven om vintern ofta dimma nere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
