Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
som framställes, representera dylika brutna linjer
inga kurvor, men vi vilja för korthetens skull kalla
dem så.
I kurvan för de tropiska stationerna framträder
eftermiddags-maximet af nederbörden synnerligen
skarpt, och i högt belägna orter kan det vara ännu
mera utprägladt.
På inlandsstationer utom tropikerna är nederbörden
fördelad öfver hela året, men en kraftig,
uppåtstigande luftström midt på dagen förekommer
blott på sommaren. Som emellertid på sådana
orter sommarregnen äro öfvervägande, är del intet
öfverraskande i, att nederbörden, äfven om hela aret
tas med i beräkningen, får ett så pass starkt maximum
pä eftermiddagen som lig. 34 visar. Båda dessa kurvor
visa ett sekundärt maximum mot slutet af natten,
hvilket beror på den under natten kontinuerligt
fallande temperaturen med däraf följande ökning i
den relativa fuktigheten, och båda visa, som man
kan vänta, minima pä förmiddagen d v. s. tiden för
temperaturens stigning. Kurvorna i fig. 34 gälla
hela året: lägger man in en kurva från utomtropiska
inlandsorter endast för sommarhalf-aret, får den i
del närmaste samma förlopp som den på figuren inlagda
kurvan från tropikerna. Kn sådan kurva frän Upsala
återfinnes i bokens sista kapitel.
Vid kusterna blir nederbördens fördelning under
dygnets lopp en helt annan : så snart man kommer utom
tropikerna, förekommer här ingen stigning af luften
midt på dagen, och kurvan från kust-stationerna i
(ig. 34 visar heller intet maximum i nederbörden,
utan tvärtom ett minimum under eftermiddagen. Maximum
inträffar här sent på natten, dels af samma skäl som
det sekundära maximet på inlandsslalionerna, dels ock
af den anledningen, att om nätterna är hafvet varmare
än landet, sa att från hafvet indrifvande moln lättare
kondenseras, än när de under dagens lopp komma in
öfver det då åtminstone om sommaren varmare landet.
Nederbördens årliga period.
I allmänhet är nederbörden fördelad öfver hela året,
men faller, som redan påpekats, myckel ojämnt:
det ena året kan vara mycket olikt det andra,
hvarför det erfordras en lång observationsserie -
minst 30, 40 år – innan man kan komina till något
så när pålitliga medeltal angående de absoluta
mängderna. Huru nederbörden varierar under årels lopp,
ser man lättast, om man uträknar de olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
