Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
sta dropparna fortare i storlek och vikt än de öfriga
och börja falla igenom molnet, hvarvid de stöta på och
uppsluka allt flere små-droppar och slutligen uppnå en
stundom ganska betydlig storlek. Sällan öfverstiger
dock en regndroppes diameter en half centimeter,
hvilket motsvarar en vikt af O,o 7 gram, om ock fullt
pålitliga mätningar gifvit vid handen, att droppar
på 7, kanske 8 mm diameter kunna förekomma. När
nederbörden utgöres af snö, ha iskristallerna, som
tillhöra det hexagonala systemet och ofta anta de
allra vackraste former, fig. 30, i allmänhet bakat sig
tillsammans till större eller mindre flockar, innan
de nå marken. När det är mycket kallt vid snöfallet,
hvilket vanligen är händelsen i polartrakterna och
på höga berg, är snön torr och fin; vid temperaturer
omkring noll grader bakar han sig tillsammans till
större flockar.
Haglen äro större eller mindre isbitar, ofta utan
kristallinisk struktur af den mest växlande storlek
och form. I somliga länder har man gifvit särskildt
namn åt hagel, som utgöras af runda kulor af en
ärtas storlek, ogenomskinliga, liksom sammanbakade
af snö och ofta omgifna af ett lager af klar is. Att
hagelkorn äfven kunna antaga helt andra både former
och dimensioner framgår af afbild-ningarne, fig. 31,
hvilka äro tagna från Hanns lärobok i meteorologi. Att
stora hagelkorn stundom kunna falla är otvifvelaktigt,
och baka sig flere dylika tillsammans, kan det bli
väldiga isklumpar, faktiskt om ett halft ända till ett
helt kilograms vikt, men uppgifter om hagel-klumpars
storlek äro ofta mycket öfverdrifna, och när man
i Indien talar om, att det faller hagel, »stora
som elefanter», är man tydligen inne på fantasiens
område. Vi återkomma senare till hagelfenome-net,
i slutet af Kap. VIII.
Trindsnö är en mellanform mellan hagel och snö. Den
består af amorf snö i form af koner med sfäriska
bottnar. Då ett snökorn faller genom luft, mättad af
öfverkyld vattenånga, så frysa dropparna på kornets
undre sida, och på det sättet alstras nyssnämnda
form. Det är på samma sätt som rimfrosten på buskar
och trädgrenar växer ut mot vinden.
När nederbörden faller ned till marken, tar den
med sig dels fasta partiklar, som sväfva i luften,
dels gaser, som lösa sig i eller absorberas af det
fallande vattnet (isen). Vid långvarig torka blir
luften ofta så bemängd med fasta partiklar, att hennes
genomskinlighet betydligt minskas - man säger, att det
är »solrök» - men efter ett häftigt regn blir luften
åter klar. Stundom utgöres solröken delvis af frömjöl
från barrträden i våra skogar: när detta sköljes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
