Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
De mängder vatten, som utfällas i form af dagg
eller rimfrost, äro, huru ymnig daggen än stundom
förefaller, till och med i tropikerna, /där han på
grund af den stora skillnaden i temperaturen under
dagen och under natten är mycket rikligare än på våra
breddgrader, i regel en obetydlighet i jämförelse med
den egentliga nederbörden. Vanligen faller ej mera
dagg, än att den håller sig kvar på bladen, tills den
efter solens uppgång afdunstar. I sådant fall kommer
ej något vatten ur luften växtrötterna till godo,
och den direkta nyttan af daggen för vegetationen
blir alltså obetydlig. Blir däremot daggen så ymning,
atl droppar falla ned på marken - och så stark dagg
faller t. ex. på Sundaöarne och i Peru - kan den bli
af stor betydelse för vegetationen, om nämligen, så
som just i Peru, nederbörd af annan form är sällsynt.
Så snart ånga kondenseras, blir det i ångan »bundna»
värmet »fritt», och som detta kondensations- (=
ångbildnings-) värme för vatten i närheten af noll
grader är så betydligt som omkring 600 värmeenheter,
är det gifvet, att en riklig daggbildning skall
motverka det temperaturfall, som är en följd af
strålningen. Sjunker temperaturen dock till noll
grader, fryser den utfällda daggen till is, hvarvid
ytterligare 80 värmeenheter bli »fria» för hvarje
kilogram vatten, som fryser, och härigenom motverkas
ytterligare temperaturfallet.
Nattfrost.
Om temperaturen på jordytan en natt under
vegetationsperioden sjunker under noll grader, säger
man, att det är nattfrost. Nattfrosten är i stora
delar af vårt land och ännu mera i vårt grannland,
Finland, en af de största farorna för jordbruket:
fält, som på aftonen ingifvit förhoppning om riklig
skörd, kunna följande morgon visa en tröstlös bild
af förstörelse, lönen för landtbrukarens månads-och
årslånga mödor, omsorger och kostnader kan på ett
par timmar ryckas undan honom af den grymma fienden,
frosten. Intet under då, att man ifrigt studerat
frostfenomenet och sökt efter medel att skydda sig
för dess förstörande verkningar.
Med den kännedom man nu har om värmestrålningen
och den roll, som vattenångan spelar dels i och för
sig, dels vid sin konden-sering, kan man med stor
sannolikhet redan på eftermiddagen och aftonen säga,
när fara för frost följande natt föreligger, och kan
då tillgripa ett eller annat tillfälligt skyddsmedel
mot den hotande faran. Och med kännedom om värmets
ledning och natur i öfrigt har man
Populär Meteorologi.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
