Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
är icke mindre än 27 grader högre än den, som i
medeltal råder på samma breddgrad under denna
månad. Att äfven de närbelägna länderna skola
hafva nytta af elt så kolossalt värmeöfverskott
hos hafvet, är naturligt, och som vårt land är
ett af dem, meddelas i Pl. V ett par kartor,
där värmeförhållandena under vår kallaste och
vår varmaste månad icke blott i Skandinavien utan
ock i kringliggande länder på ett belysande sätt
åskådliggöras. Isotermerna äro uppdragna för hvarje
grad, hvar femte har dragits gröfre än de öfriga. Utom
isotermerna finnas på kartorna blå parallelcirklar,
utvisande den samtidigt rådande medeltemperaturen
jorden rundt på respektive parallelcirklar. Medelst
detta system af svarta och blå linjer kan man i hvarje
punkt se, huru stor den termiska anomalien är. Så är
den i januari på Shetlandsöarne +4 - (-16’) = +20"’,
i Malmö O (-11 j + 11 , i juli på
Shetlandsöarne +12°
-14 -2 o. s. v. Om man på en karta uppdrar kurvor,
som gå genom orter med samma termiska anomali,
s. k. isanomaler, får man en mycket tydlig
föreställning om värmeöfverskott och värmebrist för
kartans område i jämförelse med andra, belägna på
samma breddgrader. Vi återkomma i kap. X till ett
närmare studium af kartorna i Pl. V.
C. Markens temperatur.
Bestämning af jordtemperaturer.
För att mala temperaturen i marken på ringa djup under
ytan kan man använda termometrar af så stor längd,
att skalorna befinna sig ofvan jord, men kulorna på
de djup, hvilkas temperatur man önskar bestämma. För
att få alldeles exakta värden med sådan anordning af
termometrarne har man att hålla reda på såväl den
volymförändring hos termomelerkulan, som härrör af
kvicksilfverpelarens tryck inifrån och jordens tryck
utifrån, som ock därpå, att den långa pelaren befinner
sig i jordlager, som ha en annan temperatur än den
sökta. Tar man röret small och kulan stor, blir den
senare felkällan försvinnande, jordens tryck utifrån
kan man ju upphäfva t. ex. genom att omgifva kulan med
en metallhylsa, och kvicksilfvertryckets inflytande
kan man beräkna, så att bestämningen af markens
temperatur i närheten af ytan är i själfva verket
lättare att göra exakt än i luften (se sid. 25).
För bestämmande af jordtemperaturen använder man i
vårt land de Hambergska jordtermometrarna. Man nedför
i elt borradt hål i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
