Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det maritima klimatet samverka för att göra den
årliga amplituden på Fidjiöarne ytterst obetydlig,
den höga breddgraden och läget inuti jordens största
kontinent i förening orsaka för Jakutsk en amplitud,
som uppgår till öfver 60 grader.
På alla de på fig. 9 representerade orterna från norra
halfklotet inträffar maximum i juli (på Fidjiöarne,
som ligga på södra halfklotet, blir det nu minimum)
och minimum i januari eller februari. Det är öfverallt
så, att extremerna inträffa en månad eller mera efter
solstånden, och det är naturligt, att så måste vara
förhållandet. Visserligen äro dagarne längst och solen
kommer högst på himlen vid sommarsolståndet d. v. s
redan den 21 juni, men ännu många veckor efteråt äro
dagarne tillräckligt långa och solhöjden tillräcklig,
för att jorden under dagens lopp skall mottaga mera
värme än hon under den korta natten hinner utstråla,
och så länge stiger temperaturen. Minsta värmemängden
inkommer vid vintersolståndet i december, men ännu
långt efteråt äro dagarne så korta och solhöjden
så liten, alt det under dagarne inkommande värmet
ej hinner ersätta det under de långa nätterna
utstrålande, utan en alltjämt fortgående afkylning
äger rum, tills fram i januari eller februari
insolation och utstrålning bli lika.
Som det bör vara af stort intresse att se, huru
ofantligt den årliga amplituden eller skillnaden
mellan högsta och lägsta månadstemperaturerna
är beroende af, om observationsorten har maritimt
eller kontinentalt klimat, äro på nästa sida anförda
amplituderna för en del orter, som ligga jorden rundt
på ungefär sextionde graden nordlig bredd. Vidare
anföras i sammanställningen medeltemperaturerna för
året samt den varmaste och den kallaste månadens
medeltemperaturer.
Man ser af denna sammanställning, huru amplituden
minskas, så snart man kommer i närheten af hafven,
men tillika att den är exceptionellt liten i östra
delen af Atlantiska hafvet på grund af de blida
vintrarne, betydligt mindre än på västra sidan af
samma haf och likaledes betydligt mindre än i Stilla
hafvet. Härifrån föreligga inga observationer från
så höga breddgrader som den sextionde, men ända så
långt söderut som på 43:e breddgraden och till och
med på en ö är årliga amplituden mer än dubbelt så
stor som vid östra kusterna af Atlantiska hafvet tjugo
grader nordligare, och vintertemperaturen är lägre än
i Stockholm. Anledningarne till dessa egendomligheter
vid hafven komma senare att förklaras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
