Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lufttemperaturen är endast en tiondels grad högre än om
jordens inre vore kallt. Vid denna beräkning har ej
tagits i betraktande, att jordens yta till nära tre
fjärdedelar betäckes af vatten, hvilken omständighet
ytterligare reducerar jordvärmets inflytande på
värmeförhållandena vid jordens yta.
Himmelskropparne som värmekällor.
Källorna till luftens, markens och vattnens höga
temperatur i jämförelse med världsrymdens intensiva
köld har man alltså att söka så godt som uteslutande
utom jorden, och värmet måste komma till henne genom
strålning från andra himmelskroppar.
Ser man då först på den närmaste af dem alla,
månen, så inser man, att föga värme är att vänta
från vår närmaste granne, en utlefvad, förtorkad
och kallnad åldring. Som ingen, eller i allt fall
en ytterst obetydlig atmosfär finnes på månen,
skyddas han hvarken genom ett luftlager eller moln
från solens brännande strålar på den solbelysta
halfvan eller från en enorm afkylning på den andra
halfvan. Med nutidens känsliga instrument har det
varit möjligt att studera strålningen från månen
och att åtminstone tillnärmelsevis bestämma hans
temperatur. Man har beräknat månytans nattemperatur
till -170 och dagtemperaturen till +100 grader och
uppskattar det värme, som han tillsänder oss, till
föga mera än en hundratusendel af solvärmet.
Af planeterna är det väl möjligt och troligt, att
de större, särskildt Jupiter, ännu äro väsentligt
varmare än jorden, men som värmekällor för jorden
kunna vi ej tänka på dem.
Annorlunda ställer sig frågan beträffande fixstjärnorna
på grund af deras enorma antal och storlek och den
ytterligt höga temperatur, som råder på dem, emedan de
äro solar lika vår, men vi ha redan sidan 14 påpekat,
att deras svindlande afstånd från oss hindrar någon
nämnvärd värme att nå fram till jorden. Ingen direkt
mätning af värmestrålningen från dem kan företagas,
ingen säker beräkning heller göras: om man finge
antaga värmestrålningen vara af samma relativa styrka
som ljusstrålningen, skulle det värme, som kommer till
oss från samtliga fixstjärnor, knappt uppgå till en
trettiomilliondel af solvärmet.
Solen, vår enda egentliga värmekälla.
Som vi sett, äro de öfriga källor, från hvilka man
kan tänka sig värmet på jordens yta stamma, alldeles
utan betydelse i jämförelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
