Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvänne samlare, af Alfred Lindberg. Karl Fredrik Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ströskrifter i alla möjliga ämnen, hela sviter
af sammanhörande saker, öfverflödsförordningarna
från 1700-talet t. ex., allt ordnadt så, att han
kunde utan att söka och utan tvekan taga fram hvad
han önskade, de obundna småskriftsserierna inslagna
i buntar med »kapprock» och »tak» af fraicht tjockt
papper, för att dammet ej skulle tränga in — qvantus
amor librorum! Huru Ijuflige dina lustgårdar,
o bibliomania!
Men biblioteket var ej blott omfångsrikt valdt
och vårdadt på antydda sätt! Kamrer Werner köpte
nästan hellre i antikvariat än på auktioner af den
anledningen, att han på det senare sättet bättre var
i tillfälle att syna i sömmarna beskaffenheten af de
exemplar, som skulle inkomma i hans samling. Hvad
det obundna beträffar skulle de gamla skrifterna
vara kompletta, hela, rena, oskurna, helst försedda
med originalomslagen (och gärna med författarens
namnteckning eller dedikation!) vare sig de voro
bundna eller obundna. Hvad banden beträffar skulle
de äldre böckerna vara försedda med samtida band i
tidens bästa bokbandsstil, och de nyare, som togos
direkt från Fritzes boklåda vid Gustaf Adolfs torg,
skulle hälst bindas hos vår förnämste bokbindare,
Gustaf Hedberg, elegant och solidt, men utan större
lyx. Hela samlingen är i stort taget så ren och fin,
som ägaren själf städse var — ej underligt, invänder
kanske någon vid tanken på hur intimt och länge han
mer än andra umgåtts med tvål och vatten!
Men det bästa till sist: utom det att samlingen
bestod af planmässiga serier med inre samband, voro
de särskilda böckerna af den insiktsfulle forskaren
försedda med rättelser, anmärkningar, tillägg,
hänvisningar till andra i samlingen befintliga böcker,
som kanske åter i sin ordning hänvisade till ännu
mera djupgående insiktsmöjligheter, så att det hela
blef en lefvande enhet, ett organiskt helt, som fick
sitt förnämsta värde genom samhörigheten.
Ej underligt då, att denna samling blef kär, att dess
ägare önskade att dessa hans hela lifs kära vänner,
som liksom kommit i familj med hvarandra, ej skulle
skingras och skiljas, utan få förblifva »evigt»
tillsammans, när han själf ej kunde undgå att gå bort
från dem en gång. Honom själf skulle döden nå, men
sina vänner, de lefvande närskylda böckerna ville han
så långt möjligt skydda mot den förgängelse, som eljes
oftast så snart i dylika fall vill infinna sig. Ville,
att frukterna af hans egen långa och rika forskning
äfven i framtiden efter hans frånfälle skulle vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
