Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarerörelsen i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aldrig rygga de heller tillbaka för att använda sina oerhörda
maktmedel mot hvem det vara månde, som ställer sig
hindrande i vägen för deras intressen, och så mycket farligare
är detta kapitalistvälde, som det icke finnes någon offentlig makt
att vädja till för att vinna ändring och rättvisa. Morgan, chefen
för de största järnvägsbolagen, har sålunda under sig öfver
80,000 personer och mera bolagen tillhörig jordareal att
administrera, än tre à fyra vanliga europeiska kungadömen. Han
har större makt uti Amerika, det påstår amerikanarne själfva,
än precidenten Mc Kinley.
Man skulle tro, att ett land med den allmänna, lika och
direkta rösträtten som Amerika, snart skulle kunna råda bot på
det korruptionssystem som den allsmäktige dollarn skapat, och
man förvånas öfver, att folket ej för länge sedan gjort slut på
eländet. Hvad är orsaken att så ej skett? Äro valmännen, af
hvilka farmarne, småborgarne och arbetarne utgöra hufvudmassan,
fala? Sälja de sina röster på valdagen? Visst icke! Den
som vågade att bjuda en amerikansk medborgare pängar för
hans röst, skulle riskera sitt lif. Den enskilde valmannen köpes
icke, men Amerikas pänningfurstar, – börsmatadorerna, trustegarne,
järnvägskompanierna, ha i sin sold en hel stab af tidningsredaktörer,
professorer vid universiteten, präster och läsarekolportörer,
politiker och falska arbetareledare; kort sagdt alla,
som ha något inflytande, kunna under en valrörelse i Amerika,
allt efter måttet af sitt inflytande, erhålla klingande valuta för
sina tjänster åt kapitalisterna. Det är på detta sätt Amerikas
plutokrater värna om och främja sina intressen. De uppträda
aldrig öppet som politiker, men ha ändå alla politikens trådar
och makten i sina händer.
De begagna sig äfven af ett annat vapen, nämligen hot att
stänga grufvor, fabriker och andra storindustriella etablissement
och sålunda kasta ut hundratusentals i arbetslöshet och svält
Det var detta hotsystem, som tryggade Mc Kinleys återval den
6 Nov. 1900. De republikanska tidningarne och alla det
republikanska partiets kringresande talare skrämde arbetarne med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
