Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Under Skagerrak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göteborg. Det är hans afsigt, men jag har genomskådat
honom och skall göra afsigten om intet.»
Det var det samma som fröken Rosendoft tänkt. Hon
ville förödmjuka Aromasia och draga Apollonides ur
dennas trollkrets. Kunde skalden blott ryckas från det
farliga granskapet, skulle han nog få ögonen öppna för
den sällhet som väntade honom. Och hennes väninna, fru
Skarpman-Stormfågel, ville gärna hjälpa henne, om icke
blott för vänskapens skull, dock för att få leda en
intrig, något som var den verksamma, men för öfrigt
ej tillräckligt sysselsatta kvinnans starka sida.
Fru Skarpman-Stormfågel hade ett godt hufvud och
förstod sig på invecklade anläggningar. Hon var
ihärdig och oförtruten, men hade fått en något
föråldrad uppfostran, hvilken ej heller afhjälpts
af hennes giftermål. Under mannens lifstid hade hon
hindrats från alt som kunde väcka hennes håg att tänka
på det stora och allvarliga i verlden. Det var något
som hennes man sade vara förbehållet för honom själf,
under det hon hänvisades uteslutande till hvad som i
forntiden brukade kallas »hemmets stilla verld». Efter
mannens död sökte hon taga sin skada igen genom att
arbeta för det offentliga, såsom hon själf sade och
kanske äfven trodde, men hon kunde ej öfvervinna
följderna af de många förflutna årens onyttiga
lif och hon stannade i det lilla, odlade intrigen,
främjade skvallret samt åstadkom oreda och olycka i
alt, hvaruti hon blandade sig. Och hon blandade sig
i ganska mycket. Fru Skarpman-Stormfågel tillhörde
egentligen ett förflutet tidehvarf.
Fröken Rosendoft var visserligen ett barn af sin tid,
men hennes handlingar vägleddes endast af en stark
lidelse, och de mänskliga lidelserna äro sig altid lika,
om också alt annat skulle ändras på jorden. Hon måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
