Av labiaternas fyta tvåväldiga ståndare äro här blott 2 utvecklade; ofta finnas dessutom 2 strängar utan knappar. Labiarternas underläpp är i allmänhet både till formen och färgen rikare utstyrd än överläppen och har den uppgiften att med ett brokigt färgspel väcka de kringflygande insekternas uppmärksamhet och leda dem till honungskällan i kronans inre. Till och med hos Lycopus med dess obetydliga, vitaktiga kronor är underläppen på nyssnämnda sätt utsmyckad; dess "honungstecken" äro små purpurröda punkter, medan överläppen är opunkterad.
Växlokalerna äro stränder och diken med tät vegetation i s. och mell. Skandinavien och Finland. Blomningstiden är högsommaren. Växtens norska namn antyder det förhållandet, att örtsaften förr användes av illasinnade personer till att svärta ansikt och händer i avsikt att skrämma folk. En dekokt med järnvitriol ger nämligen en varaktig svart färg. Vid färgning lämpar denna sig för både ylle, linne och silke.
Tavl. 89. Fig. 1 växtens översta del, 2 blomma sedd från sin vänstra sida (6/1), 3 den fyrdelade klyvfrukten (6/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning