Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Här följa tre arter, nr 523-525, små asterlika fjällväxter av släktet Erigeron , taget i trängre bemärkelse, d. v. s. med uteslutning av de arter, som bilda släktet Trimorpha Cassini. Det förra (Erigeron i inskränkt mening) har blott två slags blommor i korgen, kant- och mittblommor, av den vanliga formen hos "Radiatæ" eller prästkrageväxterna (se tavl. 523, fig. 4; tavl. 524, fig. 5). Släktet Trimorpha däremot (vars typ vi se i Eriblommor, som pläga kallas trådlika, emedan blomkronan utgöres av ett mycket smalt rör utan bräm; de sitta i mångdubbel ring mellan kant- och mittblommorna.
Den första hithörande art, som uppmärksammades av Linné och som därigenom så att säga blev hans urtyp för släktet Erigeron, samlade han redan under sin sagolika lapplandsresa 1732, och den var just vår nuvarande Erigeron uniflorus . Han icke blott beskriver utan även avbildar den i sin Flora lapponica (1738). Dess namn är där "Aster caule unifloro" (d. v. s. enblomstrig aster). Det nu brukliga namnet gavs först i Linnés berämde samtida A. von Haller i sitt stora arbete Bibliotheca botanica kallade "Maximum opus, et æternum". Det utgavs 1753 och räknas än i dag enligt botanistkongressernas beslut som utgångspunkten för den växtbeskrivande (fytografiska eller floristiska) litteraturen och särskilt för de tvåledade växtnamnens eller den binära nomenklaturens konsekventa införande i botaniken.
Linné, som hade en ovanlig förmåga att både tala och skriva fängslande, träffande och levande, visade detta sitt måsterskap redan i sin Flora lapponica. Om fjällbinkan säger han t. ex. att den är så förvillande lik en Bellis, tusenskänan, att en i botaniken obevandrad lätt skulle kunna taga fel, "såvida ej fodret" (Linné använder detta namn på holken), "såge ut som ett litet ludet klot".
Under blomningens början äro kantblommorna vita och ses omramade av holkfjällen, som äro mörkt rödbruna eller violettbruna av yvig mjukhårighet (krusiga, pärlbandslika hår, en bland korgväxterna ganska vanlig hårtyp). I överblommade korgar skifta blomrkonorna något i skärt, och holkfjällen få ofta en blekare, mera rödgrå sammetsskiftning. Därunder förlänges stjälken dubbelt eller mera, i synnerhet til sin översta del, så att korgen kommer att avlägsnas betydligt från bladen. Växten är flerårig och har kort, kortgrenig kandelaberstam (se sid. 110), så att stjälkbasen omges av några små rosettformiga skott.
Bladen hava på samma planta flera olika former: skottens (rosetternas) blad äro tämligen smalskaftade och utdraget spadformiga (eller brett tungformiga); stjälkens nedersta blad hava långt, brett skaft och kort spadformig skiva, tämligen skarpt avsatt från skaftet, och urnupen i spetsen; stjälkens övre blad äro oskaftade, avlånga eller lansetlika (de översta stundom snarare jämnbreda) och försedda med en liten spets; det allra översta sitter ofta nära intill korgen under blomningstiden.
Fruktställningen får av frukternas svävhår en smutsgul eller slutligen mera gulröd färg. Dessa penselhår äro raka, styva och något spröda.
Denna art är utbredd över våra fjälltrakter, i Sverige ned till Härgjedalen, i Norge ned till Hardanger, dock med stora luckor, så att den t. ex. i norra Norge saknas i Nordlandens skärgård, i Lofoten och i större delen av Östfinnmarken. Isolerade äro dess förekomster i Nordkaps närhet och i Finnmarkens östligaste del. Till sin utbredning hos oss är den kontinental. På många av de högre fjällen går den till högsta toppen. I allmänhet påträffas den tämligen fåtaligt och sparsamt. Växplatserna äro torra fjällhedar med lavar, mossor, småris och småörter. De här avbildade exemplaren äro båda från Härjedalen. Stundom ses något större och bredbladigare former. -- Utanför Skandinavien finns den på mellersta och södra Europas höga bergskedjor.
Tavl. 523. Fig. 1 och 2 exemplar av olika storlek med ännu unga blomkorgar (från Funäsdalen i Härjedalen), 3 blomkorg sedd något underifrån, 4 de två olika blomslagen i varje korg, till vänster mittblomma, till höger kantblomma (3/1), 5 mittblommans övre del (6/1), densamma med kronröret öppnat, visande ståndarna (6/1), 7 fruktställning, 8 frukt av mittblomma (3/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
