Dessa båda äro olikaxiga arter med 2 stift och således av samma grupp som närmast föregående art (gruppen "Distigmaticæ"). Kanske allmännast av alla våra Carex-arter på våt eller fuktig mark är C. Goodenowii, utbredd över hela norden som en kollektivart med talrika former av olika storlek och med ax av skiljaktig färg; fruktgömmena växla från gråvita (fig. 2 och 3) till rent svarta och hava även mycket olika gestalt, än smalare, än bredare o. s. v., och även de små skärmbladen växla i längd och färgton. Ett gemensamt kännetecken är dock den platta bladskivan hos honaxens skärmblad eller hölsterblad (hur dessa blad däremot äro formade hos C. gracilis, ses å tavl. 440, fig. 4). -- Vanligtvis är småstarren lågväxt, omkring 15 till 30 cm, och styvt upprät, men högrestare och spensligare former finnas även i skogskärren och vitmossebäddarna. Slidorna kring stråbasen äro grå- eller gulbruna.
C. cæspitosa, ett namn som betyder "tuvig", är ej så vanlig som den föregående, men uppträder stundom över hela kärrängar, där man då ser dess skott och strån bilda tuva vid tuva; den hinner till blomning tidigare om våren än de föregående arterna. Den är en försvinnande art, emedan dess lokaler, de fuktiga, sidlänta, myllrika ängarna numera allmänt utdikas och odlas. -- Vid mognaden äro stråna ofta förlängda till nära 1 m:s längd och liksom de långt utväxande bladen slakt böjda ut ur tuvan åt alla håll. Hölsterbladen, axen och fruktgömmena, fig. 4, äro däremot mindre än hos föregående art. Tuvstarren igenkännes dessutom på stråbasernas mörkt rödbruna slidor.
Tavl. 441. A. Carex cæspitosa , fig. 1 blommande planta, strået avskuret, 2 frukställning, 3 skärmblad (6/1), 4 fruktgömme i mognad (6/1). -- B. C. Goodenowii, 5 planta i fruktstadium, strået avskuret, 6 fruktgömme med skärmblad (6/1).
BILDER
UR
NORDENS FLORA
III
BILDER
UR
NORDENS FLORA
AV
C.A.M. LINDMAN
PROFESSOR OCH INTENDENT VID NATURHISTORISKA RIKSMUSEET
III
TAVLORNA 442-663
JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE TEXT
ANDRA OCH TREDJE UPPLAGORNA
Förra Nästa Index Innehållsförteckning