Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Växtens latinska namn betyder "bockskägg", och åt samma håll pekar namnet "haver-rot", som härleder sig från det gammalnordiska "hafr", bock. Bägge namnen torde syfta på fruktens blekbruna, ovanligt stora svävapparat, en skaftad fjäderpensel (liksom hos nr 38), bestående av styva, rikt förgrenade och till en tät skärm sammanhållna hår, fig. 4. - Denna art tillhör ängar i s. och mell. Sverige, s.-ö. Norge (samt Trondhjemstrakten) och s. Finland, dock med företräde för odlade ställen, såsom åkerrenar, vägarnas gräskanter o. dyl. Från de förut omtalade cichorieerna skiljer den sig genom den höga, greniga, mångbladiga stjälken, de från vidgad bas långsamt avsmalnande bladen, och den kägellika holken, vars fjäll äro lika långa som de yttersta blommorna. Den är lätt att förbise under blomningen, emedan korgarna blott stå öppna under dagens tidigaste timmar. Enligt Linnés "blomsterur" för Uppsala (och juni månad?) öppnas de mellan kl. 3 och 5 f. m. och sluta sig redan kl. 9 till 10 f. m.
Såsom namnet anger, har växtens rot en viss betydelse: den är ätlig och sötaktigt saftig.
Tavl. 39. Fig. 1 och 2 växtens övre del i blom och i frukt, 3 blomma (2/1), 4 frukt sedd snett uppifrån.
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
