Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
En tämligen sällsynt art, tillhörig lövängar och lundar ungefär så långt mot norr, som eken växer (Uppland, Åland, Nordmöre). Den är en utmärkt vacker växt genom de stjärnlikt öppna, snövita kalkarna och den rika blomställningen. Från sina samarter avviker den just genom de utbredda kalkbladen, ävensom genom runda, ej kantiga frön, fig. 5 (jfr tavl. 386, fig. 4!).
Den lök, som hör till varje stängel, har vanligen blott 2 lökblad (något förstorade på fig. 3), och bägge fortsätta uppåt i örtbladsskivor. Dessa skivor hava en för monokotyledonerna ovanlig bredd (jfr dock liljekonvaljen) och äro dessutom egendombliga genom sin resupination eller omvridning. Bladskivans bas avsmalnar ovanför slidan till ett skaft, och detta är omvridet ett halvt varv, så att undersidan blir bänd uppåt och därför antager den mörkare gröna färg, som hos andra blad utmärker den verkliga översidan. Ramslökens blad äro dessutom, såsom hos skuggväxter är vanligt, mycket tunnare och djupare gröna, än hos våra övriga lökväxter.
Tavl. 387. Fig. 1 blomställningen, 2 stängelbas med det resupinerade bladet, 3 lök (något förstorad), 4 fruktanlag (2/1), 5 omoget frö i naturlig storlek och förstorat.
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
