Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Vi möta här en narvväxt, som har en viss ekonomisk betydelse. Den anträffas tämligen allmänt genom alla de nordiska länderna på trädesåkrarna och andra odlade ställen. Utseendet är ganska avvikande från släktingarnas till följd av de skenbart kretsställda bladen. Härmed förhåller det sig så, att bladen liksom hos alla andra nejlikväxter äro motsatta, men på grund av sin trådsmala form förstärkas genom korta, rikbladiga skott eller bladknippor från alla bladvinklarna. Redan det främmande namnet "spergel" talar för, att denna växt kommit i bruk som en från utlandet införskriven odlingsväxt, något som även skett med vissa andra åkerväxter, även då de inom våra egna gränser finnas fullt inhemska, t. ex. klöver och timotej. Spergeln är nämligen en gammal foderväxt och odlas något än i dag. Den säges vara mycket närande, vari också dess förnämsta värde består, ty den förblir även vid odling på god jord spenslig och föga givande. Dess odling lämpar sig bäst för lätt jord. En kulturvarietet, jättespergeln , varieteten maxima , uppnår dock en höjd av 1/2 m och ger årligen två skördar. Som foderväxt lär spergeln öka och förbättra kornas mjölk. Den är enårig och blommar under hela sommaren och långt in på hösten.
Tavl. 348. Fig. 1 växten i naturl. storlek med flera grenar avskurna, 2 blomma (5/1), 3 fröhus (3/1), 4 frö (10/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
