- Project Runeberg -  Bilder ur Nordens Flora /

(1917-1926) [MARC] Author: C. A. M. Lindman - Tema: Reference, Nature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Bilder ur Nordens Flora: Svensklusern Förra Nästa Index Innehållsförteckning

326. Svensklusern, Medicago falcata L.

N. Snegleklöver. F. Mailanen.

Genom de 3-fingrade bladen och rundade blomställningarna har denna växt stor likhet med väpplingarna (eller, som de numera allmännare kallas, klöverarterna). Såväl det latinska artnamnet "falcata" som det stundom använda namnet "snäckväppling" syftar på baljornas skärformiga krökning, fig. 6. De flesta övriga Medicago-arterna och bland dem den odlade lusernen eller blåsmäret, Medicago sativa L., hava baljorna mera utpräglat snäckvridna.

Medicago-blomman hör till de "explosiva" blommorna, emedan befruktningsdelarna vid insektbesöket med en hastig rörelse rycka sig lösa ur båten för att, liksom då en spänd fjäder slår tillbaka, resa sig upp emot seglet, fig. 4, och trycka sitt ståndarmjöl emot detsamma, dig. 5, under det båtens blad slappt falla nedåt. Då blomman sålunda en gång öppnats, sluter den sig ej återigen som hos de föregående baljväxterna, och varje Medicago-blomma får därför endast mottaga ett enda insektbesök.

Svensklusernen ger ett utmärkt kreatursfoder och blev av Linné förordad som "svenskt höfrö" framför alla andra, så mycket värdefullare, som denna växt flerestädes i s. och mell. Sverige är tämligen ymnig, i synnerhet i de östra landskapen, och ej nogräknad på jordmån samt dessutom genom sin rika förgrening lämnar god avkastning. Den har också blivit kallad "Linnés höfrö", men står som foderväxt efter den utländska, blåblommiga lusernen. Andra svenska namn på vår art äro gul lusern, skärklöver, kosmäre m. fl. Den trives på backar, renar, trädor m, m., mest på torr jord, och blir lätt ett besvärligt ogräs genom sina utomordentligt långa och tjocka rotgrenar, som äro mycket sega (därav namnet "järnrötter"). Även i s. Norge finnes denna växt, men sällsynt.

Tavl. 326, Fig. 1 stjälktopp, 2 blomma (4/1), 3 pistillens märke (betydlig förstoring), 4 blomma som öppnats av insekten (4/1), 5 densammas befruktningsdelar, tryckta intill seglet (12/1), 6 balja (2/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning


Project Runeberg, Fri Jun 27 21:06:08 1997 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordflor/326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free