Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Denna ört, som har enkönade blommor, fördelade på skilda individer, hanplantor (fig. 1) och honplantor (fig. 2), är en karaktäristisk växt för ett visst slag av mossar eller torvmyrar, dock ymnigast norrut, där i fjällens område en sådan växtformation, såsom ständigt fuktiga men dock under sommaren farbara slättmarker, har en ofantlig utsträckning på sluttningar och högplatåer, liksom även utmed Nordatlantens och Ishavets töckniga, kyliga, skoglösa kuster. Hjortronbestånden växa där mången gång så täta och slutna, att deras vackra, enkla, daggskålslika blad ("nordens vinranka") likt en mosaik betäcka marken, och när frukttiden kommer, glänser myren vitt och brett som guld av de otroligt talrika hjortronen. Dessa mogna ännu ovan trädgränsen och i Skandinaviens nordligaste delar. Genom sin allmänna förekomst och stora fruktsamhet utgör hjortronörten en av norra Skandinaviens förnämsta rikedomar. Frukterna äro först rödgula och hårda, men bliva efter frostens inträde vitgula, milt syrliga, lösa och mycket saftiga. De anrättas då till gröt eller mos och inläggas som sylt. Från Nordland och Finnmarken sändas inkokta "moltebær" i stora mängder till Norges sydligare delar, där växten förekommer sparsammare. På Gottland och Öland saknas denna växt alldeles, liksom även i kalkstenstrakter på fastlandet.
Tavl. 311. Fig. 1 hanplanta och 2 honplanta i blom, 3 han- och 4 honblomma med borttagna kronblad (1/1), 5 blomfoder och småfruktsamling (1/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
